Sjukförsäkringens nuvarande form är ett resultat av både borgerlig och socialdemokratisk politik. Redan 2021 gav förra regeringen Försäkringskassan i uppdrag att minska felaktiga utbetalningar och kräva tillbaka mer pengar. Och det nuvarande styret har fortsatt att strama åt systemet.

Återkraven har sedan dess ökat lavinartat, med över en miljard kronor.

Dessutom har antalet personer som hamnar hos Kronofogden på grund av skulder till Försäkringskassan i dag stigit från att vara 2000 om året till 13 000. Något som till viss del beror på den ekonomiska krisen, men även lagändringar inom Försäkringskassan. 

En granskning av ISF (Inspektionen för socialförsäkringen) från förra året, visar att Försäkringskassan gjort fel i mer än hälften av de ärenden man undersökt. När det kommer till sjukpenning har man hittat brister i 74 procent av fallen.

Felaktiga ärenden om återkrav drabbar enskilda personer hårt. Det gör att människor som redan är sjuka riskerar att hamna i ännu mer utsatta situationer. I den pågående valrörelsen hörs det få röster som talar för de sjuka, för de som saknar arbete och tvingas att leva på ersättning.

Samtidigt som många partier menar att man ska sätta människors hälsa först, skapas nya tuffa regler för att säkra rätten till ersättning. Nya riktlinjer som sätter fler käppar i hjulet för de sjuka. 

Som reporter kan det ibland vara svårt att hitta personer att intervjua som drabbats av återkrav eller fått sin sjukpenning borttagen. Inte för att de är för få, utan för att de ofta bär på en stor skam över sin livssituation.

Många orkar heller inte med intervjuer, varken fysiskt eller psykiskt.

De drabbade personer jag mött uttrycker att gränserna för vad som är rätt och fel hos Försäkringskassan är suddiga. De menar att man inte vet vad som förväntas av en.

Får man sälja sina hantverk eller ägg på facebook när man går på sjukpenning? Hur mycket tid får man lägga på sin hobby utan att det räknas som arbete? Och hur många swish i månaden är det okej att ta emot för att inte riskera återkrav?

Frågorna hopar sig.

Emma Bergström, enhetschef på avdelningen för sjukförsäkring på Försäkringskassan, försöker klargöra saken.

– Det finns ingen specifik beloppsgräns. Man måste alltid ta ställning i de enskilda fallen, säger hon.

Om ens hobby kan liknas ett förvärvsarbete och innebär en arbetsförmåga kan det påverka rätten till sjukpenning, enligt Emma Bergström.

– Det är inte bara för att man tjänar pengar, utan det handlar också om att det finns en förmåga att faktiskt arbeta. Det är ju själva arbetsinsatsen som är viktigast.

2022 fick Ponthus Ruda i Ystad ett återbetalningskrav av Försäkringskassan. De menade att han egentligen kunde arbeta och därför var tvungen att betala tillbaka 1,4 miljoner kronor. Deras argument var bland annat att han sålt ägg på sin facebooksida och förnyat sitt körkort.

Försäkringskassan menade att om han kunde lägga ut annonser, kunde han jobba.

Efter många turer vann Ponthus Ruda mot Försäkringskassan i rätten. Han slapp betala tillbaka.

– Att man tjänar pengar genom ett arbete visar att man har någon slags förvärvsförmåga också, även om det inte medför mycket arbete. Men det är inte en helt tydlig gräns och ett svårt område, säger Emma Bergström.

Hon menar att det därför är viktigt att man som sjukskriven har en dialog med Försäkringskassan.

– Annars kanske vi upptäcker det i efterhand och då kan följderna bli stora.

Försäkringskassan har kritiserats av Riksrevisionen som menar att myndigheten måste bli bättre på att informera om anmälningsskyldigheten och ge mer stöd till de försäkrade med extra behov.

Var gränsen går förblir otydlig, att göra rätt är inte helt lätt, och för någon som är sjuk kan det vara extra svårt. Bidragsbrott ska stoppas, men när återkraven ökar är det lätt att glömma att det ibland är oskyldiga människor som hamnar i kläm, likt Ponthus Ruda.

I slutändan är det trots allt inte Försäkringskassan som sätter ramarna, utan våra politiker.

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se