Släck din telefon och prata med någon i en valstuga

Hösten ger sig ännu inte riktigt till känna i Malmö. Åtminstone inte vädermässigt. På Gustav Adolfs torg har inte träden hunnit gulna. Vindarna är ljumma och behagliga.

Men hösten kan göra sig påmind på andra sätt än gula löv och krispiga vindar.

Den andra söndagen i september vart fjärde år hålls det val i Sverige. Just därför står valstugor prydligt uppradade på torget.

Unga frågar AI

Inte minst de yngre tar för sig och samtalar flitigt med partierna. De rör sig raskt mellan stugorna för att få svar på sina funderingar.

Och det är kanske något överraskande. Enligt Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet: Valspecial 2026” använder var fjärde förstagångsväljare AI för att ta reda på information om politik och samhällsfrågor.

Att det finns uppenbara risker med det säger sig självt. Utöver att AI är expert på att hallucinera och hitta på egna svar vill exempelvis chattbotar som ChatGPT att människor ska återvända. Därför förstärks ens egna åsikter positivt och man får inga objektiva svar.

– Det kräver mycket av en användare för att prompta och ställa frågor på ett sätt så att det verkligen blir sakligt, säger Jannike Tillå på Internetsstiftelsen till SVT.

Dessutom följer Sam Altman, Open-AI-grundaren som äger ChatGPT, ett dystert mönster. Precis som de andra techjättarnas ägare är han inte demokratins främsta förespråkare.

Nazism och våldsbejakande innehåll

Länge har mycket av offentliga samtalet förts på Facebook, Instagram, X och Tiktok. Deras plattformar premierar ofta extrema budskap. Det visar bland annat en färsk granskning som Sveriges Radio gjort.

Det första nya användare på Tiktok möts av är högerextremism, nazism och våldsbejakande innehåll.

”Granskningen visar att nästan en tredjedel av det politiska innehållet på Tiktok innehåller inslag av hat, uppvigling, våldsromantiseringar eller mycket grova kränkningar. På Instagram handlar det om nästan en femtedel”, skriver Sveriges Radio om granskningen.

Var tionde person utsätts för hat och hot

Sedan Elon Musk köpte plattformen har han skruvat om algoritmerna. Numera krävs det att man är höger för att få spridning på X. Att han själv gjort nazistliknande hälsningar och allierat sig med högerextrema krafter i både Europa och USA kanske avslöjar vad han vill åstadkomma med plattformen.

Meta-ägaren Mark Zuckerberg, som äger både Instagram och Facebook, har skänkt pengar till att få Donald Trump omvald i USA.

Att vi till stor del lagt vårt demokratiska samtal i händerna på dessa män är faktiskt helt obegripligt. Inte minst med tanke på att var tionde person som uttryckt sina politiska åsikter online utsatts för hat och hot.

Där det finns politik finns det konflikt. Det demokratiska samtalet bygger på att vi inte är överens. Adderar man dessutom avstånd till den man samtalar med genom en skärm och en plattform som premierar en viss typ av innehåll finns det uppenbara risker att allt blir skevt och snedvridet.

Läraren släpade dit dem

Efter en stund samlas alla ungdomar i en grupp mellan valstugorna. En person sticker ut i klungan. En klart äldre person har ett grönt nyckelband runt halsen. Bandet är från en av Malmös största gymnasieskolor.

Ungdomarna knatade inte runt mellan stugorna av fri vilja. Läraren hade släpat dit dem.

Förhoppningsvis lärde de sig ändå något viktigt den här dagen. Vi måste inte vara beroende av techjättarna för att samtala med varandra om politik. Det finns andra sätt att möta varandra.

Just nu räcker det faktiskt med att bara gå ner på stan.

Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se