Franska skolelever om protesterna: ”Det sociala kontraktet är brutet”

Det började med protester mot resursbrist i skolorna på franska ön Mayotte. Nu har rörelsen i Frankrike spridit sig och skolor blockeras på löpande band. Sofia Denis Fajardo, 15, och Selma Debary Norlin, 19, är två av tusentals elever som deltar i protesterna.

Trasiga toaletter utan tak, hål i väggarna, hissar som inte fungerar och mögliga tak. Det är några av bristerna som elever och lärare i förorten Saint-Denis utanför Paris visar i Tiktok-videor. Klippen har fått stor spridning och bidragit till de omfattande protesterna i Frankrike.

Men startskottet ljöd inte på fastlandet först, berättar svensk-franska eleven Selma Debary Norlin. Det var en lärarstrejk på ön Mayotte, ett franskt utomeuropeiskt departement, som tände gnistan.

Sedan dess har mammor på ön suttit i trädgårdsstolar framför metallstaketen till skolan i protest mot resursbrist, undermålig säkerhet och överfulla klassrum, skriver Le monde.

– Staten ger mycket mindre pengar och rättigheter till de andra departementen. Och livet kostar mer där än på fastlandet Frankrike, säger Selma Debary Norlin.

Hon är med i skolblockader varje år, det är en del av den franska kulturen, berättar hon. I skolan lär de sig om historiska protester och landets revolutionära kultur. 

Till skillnad från vad USA:s president Donald Trump tror, att Frankrike ”erövrats, plundrats och bränts ner till grunden av migranter, jihadister och kommunister”, har de pågående protesterna inte kommit utifrån.

Men efter att våldet från polisen eskalerat tycker hon att det blivit allt mer skrämmande att protestera. 

Tidningen Mediapart har även rapporterat om tre utredningar som inletts efter anmälningar om sexuella övergrepp från poliser i samband med demonstrationer.

– De använder krigsvapen mot ungdomarna. Samtidigt känner jag att ju våldsammare de blir, desto mer vill man manifestera. Så jag kommer fortsätta.

Selma Debary Norlin går på Henri IV-gymnasiet i centrala Paris, en av stadens elitskolor. Samma skola som landets president, Emmanuel Macron, studerade vid under 1990-talet. Att protestera som elev vid en elitskola är inte lika farligt som för skolelever i förorten, berättar hon. Men minst lika viktigt. 

– Polisen använder inte lika mycket våld här. På min skola pluggar ju barnen till de som jobbar för staten och den sociala eliten.

Deras blockader handlar om att visa solidaritet. Nu har också Institut catholique de Paris och Assas, två andra elitskolor, utfört skolblockader. Något som överraskat henne.

– Assas är känt för att rösta höger ut. Det skickar starka signaler. 

Protesterna har även spridit sig utanför Paris gränser. De landsomfattande demonstrationerna 17 oktober samlade 800 000 personer.

Samtidigt med protesterna har bilar och skolbyggnader satts i brand, butiksägare har plundrats och fått sina skyltfönster sönderkrossade. Tusentals personer har frihetsberövats. Enligt franska medier utfördes mycket av förstörelsen och plundringen av grupper som agerade utanför de organiserade demonstrationerna, däribland våldsamma personer som utnyttjade oroligheterna för att stjäla varor. Flera av elevrörelsens företrädare har tagit avstånd från plundringarna.

Regeringen har bland annat pekat ut vänsterpartiet LFI (La France Insoumise), som ansvariga för de våldsamma upploppen. Något vissa poliser tillbakavisar. Enligt Mediapart har en kommissarie inom underrättelsetjänsten rentav hävdat att han fått order om att koppla LFI till protesterna.

Efter oroligheterna och inför helgens protester har landets inrikesminister Laurent Nuñez meddelat att man tänker sätta in militär mot demonstranter. 

Sofia Denis Fajardo är femton år och studerar vid Lycée Corvisart d’Albiac i Paris. Hon har deltagit i flera protester och blockader som anordnas av gymnasieelever i staden.

– Protesterna är viktiga. Bara för att vi är gymnasieelever, betyder det inte att våra röster är mindre värda, säger hon.

– Arbetsvillkoren är väldigt dåliga på vissa skolor. Byggnaderna är förfallna och skoldagarna är alldeles för långa.

Förutom att betona hur betydelsefulla protesterna är lyfter hon polisvåldet.

– Jag tror att alla gymnasieelever skulle hålla med mig om att polisen använder överdrivet mycket våld. Man måste komma ihåg att det handlar om tonåringar. En pojke har förlorat en hand och en tjej ett öga på grund av detta.

– Men polisen når en punkt där det inte spelar någon roll att vi är ungdomar. De är extremt våldsamma mot oss. Agerandet är helt oproportionerligt.

Skoleleverna har summerat tio krav. Bland annat vill de att skolbyggnaderna ska renoveras, de kräver mer utbildad personal och omstrukturering av Parcoursup, antagningssystemet till högskolan som missgynnar elever i utsatta områden.

Sofia Norlin, filmregissör, lärare och mamma till Selma Debary Norlin, fördömer allt våld. Men menar att våldet från protestanterna bland annat härrör ur en desperation och social orättvisa.

– Det är fruktansvärt att se små butiksägare få sina livsverk förstörda. Samtidigt visar det att det sociala kontraktet är brutet. Många talar om statens våld som så stort och orättvist mot utsatta grupper att vissa menar att deras enda svar är att möta med våld.

– Man kan ställa sig frågan om varför de inte väljer ett fredligare uttryck. Var brister dialogen? Och finns den i dag?

Det är viktigt att kunna ha flera bollar i luften samtidigt, betonar hon, och skilja på de fredliga protesterna och förstörelsen och plundringen av butiker.

Hon har under femton års tid arbetat med gymnasieelever i Paris ytterförorter. Tillsammans har de gjort kortfilmer och teater. Hon bekräftar den dåliga arbetsmiljön i skolorna och menar att det är enorm skillnad i materiell standard mellan svensk och fransk skola.

Och i förorterna försvinner livsmedelsaffärer, kulturprojekt slopas och ungdomsgårdar stängs ned, berättar hon. I Paris liksom Marseille. 

– Jag har kollegor som vuxit upp i tuffa förorter i Marseille som menar att det utbud och de pengar som lades på kultur och sport under 80-talet, har räddat dem. Det var helt avgörande, säger Sofia Norlin. 

– Nu har allt försvunnit. 

För första gången sedan protesterna började har Macron tagit emot representanter från elevrörelsen. Men ingen kompromiss verkar ha nåtts.

Bredvid eleverna tågar klimataktivister, bönder, de gula västarna, fackförbund, sjukhusarbetare och statligt anställda. Protesterna har vuxit till att inte bara handla om den franska skolan, nu demonstrerar man även för bättre levnadsvillkor.

Det har också spridits till flera länder. I bland annat Albanien, Italien och Belgien har skolelever tagit över gatorna.

En blandning av eufori, rädsla, oro och hopp. Så beskriver Sofia Norlin sina känslor inför de pågående protesterna.

– Det är katastrofalt med all förstörelse, det är jag inte blind för. Men entusiasmen från de unga och viljan att tänka på framtiden, ha hopp om framtiden och vilja se en social rättvisa mellan klasserna. Det är fantastiskt.

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se