Den ekonomiska krisen har lett till ett högre inflöde av skuldsatta till Kronofogden, men ökningen beror även på lagändringar. Antalet skuldsatta i dag är på nivåer myndigheten inte har sett sedan 1990-talet, enligt Davor Voleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden.

– Processen är mycket snabbare i dag gällande återkrav från Försäkringskassan. Fall går direkt till indrivning. Det är lättare att skuldsätta sig i dag och under förra året var det totala skuldbeloppet hos Kronofogden rekordhögt, säger han.

Antalet personer som hamnar hos Kronofogden på grund av skulder till Försäkringskassan har i dag stigit från att vara 2000 om året till 13 000. En ökning på 550 procent.

Detta grundar sig framför allt i lagändringen som kom 2022, då Försäkringskassan blev skyldiga att skicka återbetalningskrav till Kronofogden om en person inte betalat sin skuld inom två månader.

Redan 2021 fick Försäkringskassan i uppdrag att minska felaktiga utbetalningar och kräva tillbaka mer pengar från privatpersoner. Personer som drabbas är de som fått för mycket i till exempel bostadsbidrag, sjukpenning eller sjukersättning.

Myndigheten har samtidigt valt att skärpa villkoren för sina avbetalningsplaner. Det ger personer kortare tid på sig att betala tillbaka sin skuld och resulterar i att beloppen per månad ökar.

En granskning från ISF, inspektionen för socialförsäkringen, har dock visat rättsliga brister i mer än hälften av de 202 undersökta ärendena när Försäkringskassan kräver tillbaka pengar.

Att antalet skuldsatta hos Kronofogden har ökat dramatiskt efter 2022 betyder att lagstiftningen fungerar – det går fortare till indrivning av skuld, menar Davor Voleta. Men andra sidan av myntet innebär att människor drabbas hårdare.

– Vi ser att fler personer som hamnar hos oss i dag är förstagångsgäldenärer. Alltså personer som aldrig varit hos oss innan. Vi vill gärna att personer som hamnar hos oss inte återkommer, säger han.

Var femte person som hamnar hos Kronofogden blir kvar efter 5 år och det totala skuldbeloppet ökar då med tiden.

– Det blir en ond spiral, säger Davor Voleta.

– Det påverkar inte bara individen utan hela familjen och lokalsamhället. Du kan inte handla om du lever på existensminimum. Det påverkar vården, ökar sjukskrivningar och psykisk ohälsa, och leder till längre vårdköer. Det påverkar hela samhället helt enkelt.

Innan lagändringen gick igenom 2022 låg skulderna från fall hos Försäkringskassan på 234 miljoner kronor. 2025 hade beloppet nästa fördubblats till 404 miljoner.

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se