Moderaterna

Partiet lyfter att de gett historiska tillskott till Försäkringskassan så att de kunnat minskat handläggningstiderna och stärkt servicen. Men även minska felaktiga utbetalningar och bidragsbrott genom deras förslag om bidragsspärr och sanktionsavgift som gick igenom 1 juli.

De anser att ett av de allvarligaste hoten från den organiserade brottsligheten är att den missbrukar välfärdssystemen i syfte att tjäna pengar, finansiera kriminell verksamhet och i vissa fall terrorism.

Om en brottsbekämpande verksamhet kan leda till ett effektivare och bättre arbete vill de gärna undersöka detta vidare. För legitimiteten för våra välfärdssystem menar de att det är viktigt att hårt arbetande människor vet att deras skattepengar går till människor som är i behov av och har rätt till dem.

Liberalerna

De vill göra det lättare att gå från försörjningsstöd till arbete genom att låta dem som börjar arbeta behålla mer av stödet under en övergångstid. De har även drivit mer flexibla sjukskrivningar och ett starkare rehabiliteringsfokus.

De tycker att myndigheten ska få möjlighet att kontrollera personer vid konkret misstanke om missbruk och bättre informationsutbyte med andra myndigheter och har drivit på att Försäkringskassan ska få bättre lagstöd för att upptäcka detta.

Men myndigheten ska vara en samarbetspartner, menar partiet, och inte skapa mer oro för den som redan är sjuk eller utsatt. Systemen måste även vara rättssäkra och skilja mellan medvetet fusk och människor som gjort fel.

Kortare sjukskrivningar tycker Liberalerna borde kunna hanteras av sjukvården, utan Försäkringskassans inblandning.

Centerpartiet

Tidig rehabilitering, flexiblare förmånsnivåer och ett system där det alltid lönar sig att gå från bidrag till jobb vill Centerpartiet se. För dem som aldrig kan arbeta på grund av svåra funktionsnedsättningar vill partiet utreda en samhällslön. 

Samtidigt vill man se skärpta kontroller så att pengarna går till rätt ändamål. Kontrollansvaret tycker partiet ska ligga hos Försäkringskassan via moderna digitala system – inte läggas som en administrativ börda på företagare. 

De är mycket positiva till en brottsbekämpande verksamhet, men har kritiserat myndighetens hantering av återkrav och betonar att kontrollen ska träffa fusket, inte drabba dem som handlat i god tro och gjort rätt.

Sverigedemokraterna

SD lyfter att de vidtagit en rad åtgärder för att motverka bidragsbrottsligheten under mandatperioden. Exempelvis sanktionsavgift, bidragsspärr, utredningen om stopp för kriminella samt bidragstak och aktivitetskrav. 

Även de är positiva till en brottsbekämpande verksamhet och menar att Försäkringskassan behöver rikta mer fokus på att förebygga felaktiga utbetalningar och se till att det blir rätt och riktigt från början.

Kristdemokraterna

De anser att det är viktigt att komma till rätta med bidragsfusk och felaktiga utbetalningar för att säkerställa att pengarna går till de som ska ha dem. Exempelvis genom möjligheter för myndigheterna att besluta om bidragsspärr och sanktionsavgifter.

De tycker att det är positivt att fler myndigheter engagerar sig i det brottsbekämpande arbetet och att myndigheten får nya verktyg att bekämpa bidragsbrott.

Socialdemokraterna

S menar att all arbetsförmåga ska tas tillvara, även om det bara är några timmar i veckan eller kräver anpassningar. Arbetsmarknaden måste bli bredare och exempelvis arbetsintegrerande sociala företag kan spela en betydligt större roll, menar de.

De lyfter att man i regeringsställning skärpte bidragsbrottslagen, gav Försäkringskassan uppdrag att öka kontrollen, tog initiativ till Utbetalningsmyndigheten och tillsatte utredningen om ett stärkt skydd för välfärdssystemen.

De säger ja till målet och behovet av kraftfullare verktyg, som en brottsbekämpande verksamhet inom myndigheten, men är tveksamma till den konstruktion som utredaren föreslår och är skeptiska till att myndigheten blir en så kallad bidragspolis.

Partiet menar att Försäkringskassan måste bli bättre på att underlätta för människor som vill göra rätt att lämna rätt uppgifter och exempelvis inhämta relevanta uppgifter från andra myndigheter. De föreslår i sin kommittémotion exempelvis 50 miljoner kronor mer till Försäkringskassan för förstärkt kontroll av A1-intyg.

Miljöpartiet

De vill bland annat höja garantinivån i sjuk- och aktivitetsersättningen, stärka och indexera barn- och bostadsbidragen och slopa karensavdraget. De säger nej till bidragstak, kvalificeringskrav och bidragsspärrar som riskerar att göra människor ännu fattigare.

De anser att medvetet och organiserat bidragsfusk självklart ska bekämpas. Men vill ha tydligare och enklare regler, bättre information och en rättssäker handläggning, och sanktioner ska riktas mot medvetet fusk.

Partiets utgångspunkt är att ansvaret för brottsbekämpning även fortsättningsvis bör ligga hos rättsväsendet.

Försäkringskassans återkrav har redan allvarliga rättssäkerhetsbrister, menar partiet och tycker inte att människor ska bli återbetalningsskyldiga på grund av myndighetens egna fel eller otydliga regler. Kontroller ska vara proportionerliga och inriktade på verkliga risker för fusk, samtidigt som den enskildes rättssäkerhet stärks.

Vänsterpartiet

De menar att ersättningar och bidrag inte ska ses som misstänkta undantag, utan som en central del av den gemensamma välfärden. 

De vill stärka trygghetssystemen så att människor får rätt ersättning i tid och kan leva på den. Många som är beroende av sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning, assistansersättning eller andra stöd befinner sig redan i en utsatt situation, därför anser de att systemet måste vara både rättssäkert, begripligt och bygga på tillit.

Vänsterpartiet är dock kritiska till en utveckling där Försäkringskassan får en allt mer polisiär roll. Och ställer sig inte positiva till en generell linje om fler återkrav och hårdare kontroller.

De vill pausa återkrav inom socialförsäkringen och assistansen, förutom när de grundas på avsiktligt fusk.

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se