Anställda på Försäkringskassan vittnar om en tystnadskultur, hög arbetsbelastning och övervakande chefer. Myndigheten sänker kompetenskrav för att betala ut lägre löner och stora lagändringar gör att anställda inte hinner med, enligt anställd.

– Bland kollegor pratas det jämt och ständigt om hur illa det är, säger Elizabeth Svendsen, som arbetade som handläggare för sjukersättningsärenden på myndigheten i 26 år.

I dag är hon pensionär. Men Elizabeth blir ilsken när hon tänker tillbaka på sin sista tid som anställd hos Försäkringskassan.

Hon är en av flera som vittnar om en hetsig och otrygg arbetsmiljö på myndigheten. Där chefer vill att man ska avsluta jobb så snabbt som möjligt och inkorgen fylls till bredden av ärenden, ibland upp till 100 om dagen. 

Den höga produktionstakten menar Elizabeth Svendsen framför allt värdesattes under lönesamtal.

– När man pratar lön grundar det sig i hur många avslutade ärenden man har, men även hur aktiv man varit i ärenden och det är jättesvårt att vara aktiv i många ärenden samtidigt, säger hon.

– Tiden räcker inte till och då blir det lätt slarvgrejer.

När hon började arbeta 1999 fanns en större önskan om kvalitet, berättar Elizabeth Svendsen. 

Under hösten 2025 kom en granskning av ISF, inspektionen för socialförsäkringen, där de undersökte 202 fall om sjukpenning- och föräldrapenningärenden från Försäkringskassan. Det visade sig att sex av tio ärenden hade rättsliga brister.

Sara, som arbetar på avdelningen för försäkringstillhörighet på myndigheten, intygar att det finns en hög produktionshets – oavsett vilken avdelning man arbetar på. Hon har, precis som Elizabeth Svendsen, också känt av en övervakningskultur och vittnar om en tystnadskultur.

I flera år har det larmats om dålig arbetsmiljö på myndigheten, både till SvD och internt på Försäkringskassan. Anställda beskriver hur de arbetar under DDR-liknande förhållanden och övervakas konstant.

– Men det ser också så olika ut på olika avdelningar. När jag började för några år sedan kände jag verkligen att det fanns en övervakningskultur. Men det är bättre idag och det finns inte lika stark tystnadskultur längre, säger Sara.

På Saras avdelning har man valt att ta itu med flera problem och hon tycker att hon har en bra chef. Men kombinationen av hög produktionstakt och att man sänker kompetenskraven för att kunna betala ut lägre löner bidrar till att det blir fel i arbetet, enligt Sara.

– Arbetsgivaren ger inte medarbetarna rätt förutsättningar för att göra ett så bra jobb som möjligt.

Med de nya tekniska möjligheterna har chefer dessutom lättare att övervaka sina anställda i dag än tidigare. Men enligt Thomas Åding, som är fackförbundet ST:s (Statstjänstemannaförbundet) ordförande på myndigheten, ska man som anställd alltid veta vad arbetsgivaren kollar på.

– Övervakning är något som många anställda upplever. När jag började hade man en annan tillit till sina anställda, men den tekniska utvecklingen ger en annan möjlighet till kontroll.

Han menar att vittnesmålen från Elizabeth Svendsen är djupt olyckliga. Arbetsmiljön på Försäkringskassan är något som ST, myndighetsledningen och arbetsgivare pratar mycket om.

– I alla mätningar vi gör sticker alltid frågan om arbetsbelastning ut, så har det varit de senaste 20 åren. Det är något vi försöker jobba med.

På försäkringskassan sker en individuell lönesättning, den ska vara saklig och uppfattas som rättvis, enligt Thomas Åding. De har fyra kriterier som chefer utgår från – resultat, ansvar, samarbete och fokus. Han medger att myndigheten kan vara en tuff arbetsplats och att det viktigaste bör vara att göra ett kvalitativt arbete.

– Vi har inte råd att förlora anställda. Men pressen kommer också från en regering som mäter vår produktivitet per anställd, säger Thomas Åding.

Det sker förändringar i hög takt inom myndigheten. Något Sara känner av. Nya AI-verktyg införs, trots att AI-hjälpmedel som använts inom myndigheten tidigare kritiserats starkt och slopats, och socialförsäkringslagen skärps till med nya lagar.

– Det sker grundläggande förändringar i en lagstiftning som varit densamma i flera decennier. Så pass stora förändringar påverkar mycket. Och det sker i en sån sjukt hetsig takt. Folk är förvirrade och trötta, berättar hon.

En av alla lagförändringar är den så kallade kvalifikationstiden. Det är en del av regeringens stora bidragsreform och innebär att en person ska ha varit bosatt i Sverige under minst fem år under en femtonårsperiod, för att få ta del av socialförsäkringen och ekonomiskt bistånd.

Sara medger att lagförändringar är naturligt och att problemet främst ligger i hur snabbt de går fram.

– Det känns inte kompatibelt med ett demokratisk samhälle, ingen hinner reagera.

Sara heter egentligen något annat.

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se