Studieförbunden är under press. Minskat stöd och en ökad administrativ börda har gjort att hälften av alla spelningar i Malmö har försvunnit. Enligt ABF riskerar utvecklingen att få allvarliga konsekvenser på sikt.

Runt 90 procent av ABF verksamhet finansieras av statsbidrag. Så har det sett ut under en längre tid, men på senare år har studieförbundens verksamhet fått allt mer kritik. Sedan 2024 har också stödet till förbunden minskat med 500 miljoner kronor. 

– I grunden blir det en demokratisk fråga. Vi har som uppdrag att stärka delaktigheten, bredda kulturlivet, utjämna utbildningsklyftor och utveckla demokratin. Det är det man skär ned på, säger Frida Trollmyr, ombudsman på ABF i Malmö.

Hon sitter på sitt kontor i ABF-huset på Spångatan. Huset har anor från arbetarrörelsens begynnelse och byggdes med hjälp av insamlade pengar redan innan Sverige blev en demokrati.

– Det var en annan tid. Trots att folk hade små resurser lyckades man köpa och bygga det här huset.

Enligt henne har studieförbundet, sedan statsbidraget reducerades, behövt avsluta stödet till nästan hälften av de band som de samarbetat med. Det gäller främst musiker som tidigare fått stöd för externa replokaler. Nu kan ABF bara erbjuda banden att repa i de egna lokalerna.

– Vi vill ha kvar så mycket av vår verksamhet som går, men vi har tvingats att göra prioriteringar, säger hon.

Det uteblivna stödet till banden har fått konsekvenser. Antalet spelningar i Malmö som studieförbunden är med och arrangerar har sjunkit med 50 procent.

– Vi kan inte längre stötta våra föreningar på samma vis.

Enligt henne är nedskärningarna i stödet inte det enda som gör studieförbundens verksamhet svårare. I samband med att misstänksamheten mot folkbildningen har blivit vanligare har också kontrollen och den administrativa bördan ökat.

– Jag vill vara tydlig med att jag anser att skattepengar ska gå till det de är ämnade för. Men det blir en stor arbetsbelastning som tar resurser från den verksamhet vi vill göra.

Av alla studiecirklar som anordnas drivs den absoluta majoriteten helt ideellt. Även för dem blir de administrativa kraven en börda.

– Det är inte mycket vi ger. Det kan röra sig om någon bok eller möjlighet att nyttja lokaler. När det blir för omfattande arbete frågar sig vissa om det är värt att göra, förklarar hon.

Även vilken typ av verksamhet som får bedrivas har blivit mer begränsad. Till exempel får studieförbunden inte längre hålla cirklar i yoga och andra rörelserelaterade aktiviteter.

– När man säger nej och kontrollerar vad vi får göra blir jag rädd. Det är inte så vi ska ha det om vi vill ha ett fritt kulturliv.

Hon upplever att det pågår ett medvetet angrepp mot folkbildningen, drivet av krafter på den yttersta högerkanten.

– SD har en agenda mot studieförbunden. Så ser det ut i hela Europa. Extremhögern ger sig på studieförbund, universiteten och bildningen, säger hon.

Det beror enligt henne på de demokratiska kärnvärdena.

– Jag tror inte att man ser det direkt, men över tid blir konsekvenserna stora. Man brukar säga att anledningen till att de högerextrema rörelserna aldrig fick fäste i Norden under 30-talet var studieförbunden. De fungerar som ett vaccin mot intolerans.

För att motverka utvecklingen har ABF mer aktivt börjat lyfta fram konsekvenserna av minskad folkbildning. Bland annat har de gjort en reklamfilm. Frida Trollmyr rör sig genom rummet och hämtar sin dator.

– Har du tid att kolla på den? Jag tycker att den är så bra.

På skärmen visas ABF verksamheter, ackompanjerade av musik. I slutet släcks ABF skylt och orden ”Utan folkbildning tystnar Sverige” dyker upp.

– Jag blir så rörd. Jag kan inte se den när skylten slocknar, säger hon och går bort från datorn.

Bakom henne står några tavlor som hon hittat i samband med att huset genomgått en renovering. En av dem föreställer en kö som slingrar sig utanför lokalen.

– Den är från när kurserna släpptes på femtiotalet. Då köade man för att skriva upp sig, säger hon.

Enligt henne manar den till viss självkritik. 

– När jag var ung kände alla till ABF och vad vi gjorde. Jag upplever inte att det är riktigt så längre.

Uppgiven är hon ändå inte.

– När jag träffar alla unga som vill göra något de brinner för känner jag hopp, säger hon.

SD tillbakavisar att de skulle har agenda mot studieförbunden. 

– Vår kritik grundar sig på tre ben: Islamism, socialism samt dokumenterade fusk och felaktigheter, skriver  Alexander Christiansson (SD), kulturpolitisk talesperson i en kommentar.

I stället menar de att de värnar om folkbildningen och jobbar hårt för att återuppbygga förtroendet för studieförbunden. 

Hiram Li
hiram.li@skanesfolkblad.se