Kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg tar emot i sitt kontor på kommunhusets sjätte våning.

– Det är lite generande stort, säger han.

Han har i olika konstellationer styrt Landskrona i snart 20 år och är en drivande kraft bakom att omsorgen bolagiserats. Han medger att kommunen och bolaget tampats med problem under övergången.

– Det finns saker som inte fungerat, säger han.

Ett av problemen är otydlig ansvarsfördelning mellan bolaget och kommunen. Bland annat har det varit oklart vem som ska betala vissa fakturor – något som lett till att bolaget hamnat hos Kronofogden vid minst elva tillfällen.

– Det är självklart inte acceptabelt, säger han.

Att det blivit så menar han beror på brister i bolagets ledning och styrning.

– Ett stort ansvar vilar på dem som sett till att vi hamnat där vi är, säger han.

När bolaget startades beslutades att förvaltningschefen i kommunens omsorgsförvaltning samtidigt skulle vara VD i det nya bolaget. På flera andra positioner såg det likadant ut – många arbetade samtidigt för både bolaget och kommunen. Detta har lett till sammanblandningar. Bland annat har kommunal kommunikation gått ut med bolaget som avsändare – något som är problematiskt då myndighetsutövning inte får bedrivas av bolag.

– Det har varit en lång rad saker som varit fullständigt oacceptabla, säger han.

Under hösten har man bytt VD:n och tillsatt en som bara sitter i bolaget

– Det är ett sätt för oss att ta ansvar, säger Torkild Strandberg.

Samtidigt råder fortsatt oklarhet kring vad som är bolaget och vad som är kommunen. Många av de verksamheter som bolaget skulle driva har inte fått tillstånd. De drivs därför av kommunen men all personal lånas in från bolaget. När Skånes Folkblad ringer några av dem framkommer att personalen tror att de arbetar i bolagets regi.

– Man ska vara försiktig med att klandra dem på golvet. De har fått sina direktiv. Det är ledningen som inte har levt upp till standarden, säger han.

Att bolaget saknar tillstånd för flera av sina verksamheter menar Torkild Strandberg ändå kan få positiva effekter.

– Vi tvingas gå igenom våra verksamheter och hittar då brister. Det kommer att leda till en mycket bättre omsorg, säger han.

En av huvudtankarna med bolagiseringen var ursprungligen att spara pengar. Genom statens överkompensation av momsen ska kommunen kunna spara upp till 20 miljoner kronor. Modellen har kritiserats för att lura staten på pengar och för att inte vara långsiktig. Detta då staten framöver kan komma att justera ner sin kompensation.

– När man kan få in mer pengar i omsorgen så ska det inte avfärdas, säger han.

Ännu har dock inga pengar sparats. Istället har det kostat att överföra verksamheten till bolaget. Exakt hur mycket det kostat för skattebetalarna vet han inte.

– Det är viktigt att slå fast att det är uppstartskostnader som inte kommer ligga kvar varje år, säger han.

Överlag menar han att bolagiseringen är positiv och de problem som funnits kommer att lösas.

– Vi är i full färd med att styra upp det, säger han.

Hiram Li
hiram.li@skanesfolkblad.se