Skolluncher livsavgörande när klyftorna ökar

Barnfattigdomen ökar och allt fler elever kommer hungriga till skolan. Skollunchen har visat sig vara avgörande för barns hälsa och möjligheter att klara skolarbetet.

– Kommer du hungrig till skolan har du sämre förutsättningar att klara skolarbetet och delta i undervisningen. Man blir tröttare, får huvudvärk och orkar inte koncentrera sig eller interagera med andra barn på samma sätt, säger Ylva Odenbring, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Hon har forskat om barns uppväxtvillkor, segregation och social reproduktion. I sin nya studie visar hon hur viktigt skollunchen har kommit att bli i takt med att fler familjer lever i svåra ekonomiska förhållanden.

Skollunchens betydelse har enligt studien ökat i takt med att fler familjer fått sämre ekonomi. Skolmåltidspersonal runt om i landet rapporterar att elever äter fler portioner än tidigare och att behovet inte längre är störst efter helgen – utan alla veckans dagar.

– De senaste åren har det kommit in rapporter från skolkök och skolmåltidspersonal, där de berättar att det går åt mer skolmat än tidigare. Fler barn äter i skolmatsalen och de äter fler portioner, säger hon.

– På de skolor där många barn har det ekonomiskt tufft äter de en extra portion inför helgen.

Samtidigt växer behovet av frukost före skoldagens start. På flera håll har frivilligorganisationer, som Röda Korset, startat frukostverksamheter.

 – Frivilligorganisationer har blivit en alltmer institutionaliserad och synlig del av vårt samhälle. I dag kan vi tala om dem som en del av samhällets välgörenhetsekonomi, säger Ylva Odenbring.

Cirka 13 procent av barnen i Sverige lever i ekonomisk utsatthet, enligt studien. I vissa områden är andelen betydligt högre. I Rosengård i Malmö uppskattas omkring 60 procent av barnen växa upp i barnfattigdom. Barn i dessa områden är särskilt utsatta under skollov, när skolmåltiderna försvinner.

Ylva Odenbring berättar att en fjärdedel av Malmös barn lever under ekonomiskt svåra förhållande. Malmö sticker ut i statistiken om barnfattigdom.

– Barn som växer upp i hushåll med knapp ekonomi blir extra beroende av skolluncher och frukostklubbverksamheterna. Skolluncher har en viktig kompensatorisk roll, men även frivilligorganisationerna har fått en större betydelse, när Sveriges välfärdssystem allt mer har urholkats, säger Ylva Odenbring.

– Skolluncherna blir livsavgörande för dessa barn och deras familjer.

Den fria skollunchen infördes i Sverige 1946 för att utjämna skillnader mellan barn. Enligt forskaren är behovet av reformens grundidé minst lika stort i dag.

I Skåne serverar alla kommuner skollunch i grundskolan, då det enligt skollagen sedan 1997. Men i fyra av skånes kommuner måste gymnasielever betala för sin skollunch, något som Skånes Folkblad tidigare skrivit om.

– För 80 år sedan kom rapporter från olika delar av landet om att barnen inte fick tillräckligt med mat. Liknande mönster ser vi i dag.

Hiram Li
hiram.li@skanesfolkblad.se
Nea Magoo Eriksson 
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se