Arbetsmarknadsminister Johan Britz uppmanar till arbetsrätt på krita

Arbetsdomstolen larmar om att deras pengar är slut och tvingas pausa alla ärenden som inte är akuta. De kan behöva ställa in mål och ansvariga är oroliga för att behöva säga upp personal.

I höstbudgeten fick Arbetsdomstolen, Ad, 2,5 miljoner mindre än vad de begärt. Ihop med en oväntat stor utgift innebär det att pengarna tagit slut långt innan 2026.

Redan ett års väntetid

Arbetsdomstolen är en specialdomstol och en myndighet. Där avgörs tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Sveriges partsmodell på arbetsmarknaden är unik i det mesta löses mellan berörda parter. När det inte går prövas saken i Arbetsdomstolen, som har specialkunskapen som krävs.

Ad:s särställning har kritiserats av bland andra Timbro, som anser att den bör slopas.

Nu gör Tidöregeringens budget att man alltså måste dra i handbromsen. Endast det absolut nödvändigaste ska göras.

Och redan innan pengastrulet hade AD en väntetid på cirka ett år. Nu blir den ännu längre.

Erbjuder lån, inte medel

Arbetsmarknadsministern Johan Britz (L) vill i stället att domstolen får något som kallas för utökad anslagskredit. Vad det i praktiken innebär är att de då lånar av sin egen budget för kommande år. Sedan måste Ad betala tillbaka, med ränta.

Och ingenting indikerar att arbetsbelastningen kommer minska, snarare tvärtom. En icke-lösning som egentligen bara skjuter problemet framåt, med andra ord.

Osäkerheten och väntetiderna kommer att drabba både företag och löntagare. Ovissheten i sig kan skada hela den svenska modellen och tilltron till den.

Det har fått många tunga organisationer att rasa.

Fack och näringsliv sätter press

Svenskt Näringsliv har sedan beskedet kom gjort gemensam sak med LO, TCO, SACO och SKR för att pressa regeringen att agera.

Det går ju att skjuta till mer pengar när man ser att akuta behov uppstår. Om regeringen vill, det vill säga.

Det finns även andra lösningar att ta till. En regering kan rikta om medel. Detta gjorde sittande regering 2020, när det fanns utrymme i Ad:s budget och pengarna behövdes på annat håll.

Kan behöva säga upp personal

Idag arbetar 20 personer på ad. Domstolens ordförande Lars Dirke varnar för att de kan tvingas skära ner. Till Arbetet säger Dirke att de otillräckliga anslagen är en indikation på att regeringen vill dra ner på verksamheten.

Varför, kan man då fråga sig?

Antingen så vill regeringen inte ha dagens ordning, där arbete har särställning. Eller så kan det vara så att de helt enkelt inte vill prioritera just detta.

Eller så kan det vara så att de är missnöjda med partsmodellen och parternas makt. Det vore både synd och dumt, men skulle förklara en hel del.

Svenska modellen måste försvaras

Ingenting antyder heller på att anslagen till Arbetsdomstolen kommer att öka. Det skulle innebära samsyn med facken och näringslivet, något Tidöregeringen inte gjort sig kända för.

Tvärtom verkar Tidöregeringens inställning fortsatt bli ”laissez-faire”, låt gå, när det kommer till just detta politikområde.

Det kan komma att få ödesdigra konsekvenser, inte minst för ordningen på svensk arbetsmarknad.

Den svenska partsmodellen bygger ju till syvende och sist på att man löser knutar som uppstår mellan parterna. Försämringar i stödet att göra detta sätter hela systemet i gungning.

Menar arbetsmarknadsminister Johan Britz allvar med att inga mål ska ställas in och att han står upp för tvåpartsmodellen behöver han öppna plånboken.

Karina Cubilla är ledarskribent på Arbetet och ledarkrönikör i Skånes Folkblad.