Kritik mot planerna för Slottet
”Slottet” i Degeberga. Foto: Jesper Klemedsson Sotomayor
“Slottet” i Degeberga har varit dels restaurang på Baltiska utställningen (i Malmö), dels privatbostad, dels äggpackeri men också garage för samlarbilar. Nu ska det med största sannolikhet rivas.
“Slottet” i Degeberga har varit dels restaurang på Baltiska utställningen (i Malmö), dels privatbostad, dels äggpackeri men också garage för samlarbilar. Nu ska det med största sannolikhet rivas.
– Det är oerhört trist om det blir en rivning. Att man inte värnar kulturhistoriska miljöer mer, säger stadsantikvarie Katarina Olsson i Kristianstad.
Som Skånes Folkblad nyligen skrivit riskerar ”Slottet” att jämnas med marken. Inför ett möte i kommunstyrelsens arbetsutskott på onsdag 20 augusti föreslås byggnaden att rivas.
“Slottet” i Degeberga, har sedan Kristianstad kommun köpte det 2017, stått tomt och oanvänt. Initiala planerna var att bevara fastigheten och ha en detaljplan färdig till 2020. Kanske bygga bostäder eller en restaurang. Av det blir det inget.
“Slottet” har en unik historia. Den uppmärksamme kan känna igen fastigheten från bilder från en annan del av Skåne, nämligen Malmö. Huset uppfördes nämligen till Baltiska utställningen i Malmö 1914 och tjänade där som restaurang. Huset är byggt i samma stil som flera av de andra byggnaderna som inte längre finns. “Slottet” är ett av få bevarade minnen från världsutställningen.

När utställningen slog igen på grund av första världskriget köpte entreprenören Enoch Flygare det för 1 200 kronor, monterade ner det och transporterade det via järnväg för att bygga upp det på nytt i Degeberga.
I sitt nya residens bodde Enoch Flygare, men han startade också det som skulle bli känt som äggpackeriet i Degeberga, en gång ortens förnämsta industri.
– Enoch Flygare var mycket viktig för bygden. Slottet är ett jätteviktigt landmärke och en del av Degebergas historia, säger Katarina Olsson.
Verksamheten i huset blev en omfattande äggförpackningsindustri. Ägg packades och konserverades för att sedan exporteras till länder som England och Tyskland, en affär som gjorde Flygare till miljonär. Utöver detta drev han en mångsidig verksamhet som inkluderade en valskvarn där han sålde mjöl och hönsfoder, samt en framgångsrik trävaruhandel. En del av fastigheten användes dessutom av Jordbrukskassan.
År 1950, strax före sin död, sålde Flygare sin rörelse till Skånska Lantmännens centralförening i Malmö. Sedan dess har huset gått ur kommersiell ägo och varit i privata händer i flera decennier.
Den sista privata ägaren var Lars Rudberg. Han fyllde huset till brädden med en mängd olika föremål, som alla såldes på auktion efter hans död. En samling bestående av bland annat ett 60-tal bilar, musköter, kristallkronor, utombordsmotorer, porslin och modellskepp gick att hitta i det stora huset som också rymde ett garage i två källarplan.
Lars Rudberg var något av en hemlighetsfull personlighet som få i byn hade en riktig bild av. Trots att han hade ett svenskt personnummer var han registrerad som ”utvandrad” hos Skatteverket, och hans verkliga bosättning var oklar. Han dog ensam, och eftersom han inte hade några egna barn ärvde andra delar av hans släkt kvarlåtenskapen.
2017 köpte Kristianstad kommun fastigheten som ligger på en 12300 kvm stor tomt. Priset var 2,3 miljoner kronor och sågs som en god affär, även om fastigheten var i dåligt skick vid köpet. Nu ämnar man riva huset. Prislappen för rivningen beräknas hamna på sju miljoner kronor, inklusive nedskrivningen av byggnadens värde.
– Jag har inte sett den tekniska undersökningen. Men man har ju inte skött fastigheten, och det blir ju skruttigt ifall man inte tar hand om den. Det är lite olyckligt att det bara stått sedan 2017, säger Katarina Olsson.
Olof Broddesson
olof.broddesson@skanesfolkblad.se





