Han är listtvåa på moderaternas valsedel till riksdagen i norra och östra Skåne. Kommer han in vill han rikta strålkastaren på landbygdspolitiken som han menar ofta blandas ihop med lantbrukspolitiken.

Det är två dagar kvar till valet när Skånes Folkblad byter några ord med Daniel Lyckestam som sitter i bilen på väg till nästa punkt i hans hektiska dagordning.

– Jag känner inte efter, jag bara kör. Jag är taggad, och känslorna får vänta till senare, säger Daniel Lyckestam.

Han liknar hela processen med en idrottsperson som förbereder sig inför att springa ett lopp.

Och Daniel Lyckestam har förberett sig länge. Redan i åttan praoade han en vecka i riksdagen. 2005 gick han med i moderata ungdomsförbundet och de senaste åtta åren har han jobbat som heltidspolitiker på hemmaplan i Östra Göinge kommun.

På Instagram har han gjort sig känd som Göingedaniel och med glimten i ögat tar han sig an samhällsfrågor i korta filmklipp. I en av de som har fått större genomslag jämför han hur strandskyddet skiljer sig åt beroende på var i landet man befinner sig.

Humorn har blivit ett sätt för honom att behandla politiska frågor och väcka folks intresse. Men hur mycket är det hans strategi och hur mycket är det hans personlighet att använda humorn?

– Jag fick faktiskt rådet av Carl Johan Sonesson (M) för längesen, att man ska vara sig själv om man vill klara sig inom politiken. Med allt vad det innebär av både ens styrkor och brister, säger Daniel Lyckestam och fortsätter.

– Humorn har varit ett sätt för mig att visa vem jag är. Sen vill jag inte bara skämta, utan det är ju viktiga grejer det handlar om.

Det gånger som det politiska budskapet har gått att klä in med lite humor har han däremot märkt att han till och med har kunnat nå över partigränserna.

– Det var en socialdemokrat häromdagen som tyckte att min film om strandskyddet var fantastisk. Och det är andra som har kommit fram och sagt att de inte har tänkt på den frågan på det sättet alls.

Egentligen är han inte någon större förespråkare över det snabba tempot av information och budskap som sociala medier kan bidra till. 

– Mottagaren vill ha underhållning, men vi vill prata om hur vi ska skapa tillväxt på landsbygden. Jag skriver ju debattartiklar också och då blir jag snarare beskylld för att låta väldigt formell och lite gammalmodig. Men båda behövs kan jag tycka.

Hur stor är risken att du börjar tänka mer på vad mottagaren vill ha mer än ditt eget politiska budskap, när du gör innehåll på sociala medier?

– Man får göra både och anpassa budskapet. Det gäller att vara intressant, men måste ha något intressant att säga med. Det är samma som på en tidning när man ska sätta en rubrik, då måste man locka till läsning men också skriva bra innehåll.

Varför är det viktigt för dig att komma till riksdagen?

– Jag är så otroligt samhällsintresserad och efter åtta år i kommunen kan jag konstatera att det är många frågor som vi behöver påverka på riksplan för att komma vidare med på kommunalt plan. 

– Vill man på allvar få till förändring för landsbygden så måste man dit (Riksdagen reds. anm.), sen är jag väl inte överdrivet sugen på Stockholm, men nu ligger det där det ligger.

Daniel Lyckestams hjärtefråga är landsbygden – och i det täcker han in det mesta, allt från skolresultat, ungas arbetslöshet, civilt försvar och som tidigare nämnt strandskyddet. Ett vanligt misstag enligt honom är att landsbygdspolitik blandas ihop med lantbrukspolitik.

Ökad tillväxt på landsbygden är snarare vad som behöver flytta upp på dagordningen och in i den nationella politiska debatten, menar Daniel Lyckestam. För att landsbygden över huvud taget ska överleva tycker han att det krävs en bättre skola som ger högre resultat än i dagsläget.

– Ur de få procenten som nu studerar vidare ska vi rekrytera läkare, psykologer och sjuksköterskor till vården. Vi ligger under rikssnittet. Men istället handlar hela skoldebatten om friskolans vara eller ickefråga, säger Daniel Lyckestam.

Det krävs även färre regleringar för den som vill satsa och starta företag på landsbygden, enligt honom.

Med bara några dagar kvar till valet vågar han inte sia om hur det kommer gå för honom i riksdagsvalet. Det är tredje gången han kandiderar. Första gången 2014 och andra gången 2018. 2022 var han mitt uppe i småbarnsåren och kände att det fick stå i fokus istället.

– Men nu är båda två i skolåldern, så då känner jag att jag kan testa igen. Men jag säger ingenting om mina chanser. Förra gången hade vi tre mandat och jag kom ändå inte med, så ingenting är säkert i förväg.

Hur kommer det vara att få ihop pendling och familjelivet om du kommer in?

– Det kommer såklart att bli tufft. Det är 60 mil enkel resa. Min äldsta har nog fattat att jag i så fall kommer vara borta mycket, men vad det helt innebär är de nog inte så medvetna om.

Agnes Norup
agnes.norup@skanesfolkblad.se