Slutreplik: ”Tvärtom välkomnar vi granskningar av socialtjänsten”

Sydsvenskans chefredaktör Jonas Kanjes snabba replik på vårt inlägg var en minst sagt sorglig läsning, Det är uppenbart att Jonas Kanje inte har läst vårt inlägg i sin helhet samt att han helt saknar förmåga till självreflektion. Lika sorgligt som det faktum att Sydsvenskan vägrade att ta in vårt inlägg varför vi tvingades söka andra vägar för att kunna publicera det.

Ja, vårt inlägg var långt och ni som inte orkat läsa det i sin helhet kan genom Jonas Kanjes replik få en felaktig bild av att vi inte vill att socialtjänsten blir granskad av media. Tvärtom, välkomnar vi granskningar av socialtjänsten då det är ett nödvändigt och viktigt instrument för såväl medborgarna som för socialtjänstens utveckling.

Kort sagt ville vi med vårt inlägg belysa hur viktigt det är med en saklig granskning av socialtjänsten, men också hur onyanserad journalistik tillsammans med populistiska politiska utspel skadar både socialtjänsten och de mest utsatta.

Jonas Kanje menar att socialtjänsten har makt i samhället och därför är det en självklarhet för Sydsvenskan att rapportera när det framgår att det finns brister inom socialtjänsten. Bra där, det håller vi med om och låt oss för allt i världen bli granskade, det tjänar alla på.

En rapportering som inte understödjer en polariserad bild av socialtjänsten och som inte riskera att förstärka den misstro som allmänheten redan hade därför varit önskvärd, vilket Sydsvenskan misslyckats med genom sin onyanserade rapportering.

Sydsvenskans onyanserade rapportering förefaller ha ett enda syfte, att få till ett maktskifte i Malmö utan att ta hänsyn till om det blir på bekostnad av de människor som kan vara i behov av stöd från socialtjänsten.

Jonas Kanje hävdar att Sydsvenskans artiklar ska vara sanna och relevanta. Är artiklar sanna och relevanta om man som Sydsvenskan lyfter saker ur sitt sammanhang och sedan underbygger artiklarna med alltför mycket egna tolkningar?

Vid sidan av detta skrivs artiklar med ett dramatiskt språk och om människor som varit eller är aktuella inom socialtjänsten på ett så pass detaljrikt sätt att de som känner de berörda med lätthet skulle kunna räkna ut vem det är. Dessa journalistiska förfaranden kan inte annat än liknas vid oetisk sensationsjournalistik, vilken i skrivande stund tycks vara Sydsvenskans rättesnöre i alla fall när de rapporterar om Malmös socialtjänst.

Sydsvenskan påstår genom sin rapportering att det råder en tystnadskultur inom socialtjänsten i Malmö. Nja, skulle inte tro det utifrån att den högsta ledningen vetat om att vi skulle skriva ett inlägg och inte gjort något för att stoppa oss.

Det är snarare Sydsvenskan med Jonas Kanje i spetsen som understödjer en tystnadskultur genom att tidningen inte tog in vårt inlägg. Vidare är det tydligt att socialtjänsten inte har den makt som Sydsvenskan vill tillskriva oss. Är det inte media som är den största makthavaren i detta sammanhang och i övrigt?

Kanske skulle det därför vara på sin plats om medier också blir föremål för oberoende och nyanserade granskningar avseende deras journalistik. Hade en sådan granskning varit lika välkomnande av Sydsvenskan som vi inom socialtjänsten välkomnar granskningar av vårt arbete?

Sorgligt, som sagt och lika sorgligt är det att Sydsvenskans rapportering antagligen varit starkt bidragande till att oppositionspolitiker i arbetsmarknads- och socialnämnden under sitt sammanträde den 20 mars klubbade fram beslut som vare sig gagnar socialtjänsten eller medborgarna.

Lyckligtvis har dessa politiker lyssnat på de som har bäst kunskap om frågor som rör socialtjänsten, både innan och under sammanträdet den 25 april, vilket resulterade i att nämnden ändrade det beslut den klubbade den 20 mars.

Förhoppningsvis kommer politiker framöver att vilja ha en dialog med socialtjänsten och inte bara luta sig mot medias rapportering innan de fattar beslut som kan medföra konsekvenser för medborgarna och merarbete för socialtjänsten.

Nej, den högsta ledningen inom socialtjänsten vet inget om detta svar och om det leder till konsekvenser för oss eller om förtroendet för Sydsvenskan kommer att minska då får det vara så.

Åsa Edqvist, sektionschef, Enhet Barn och Familj, Söder
Linda Byqvist, sektionschef, Enhet Mottag och Social Jour
Marie Stenmark, sektionschef, Enhet Barn och Familj, Väster Innerstaden