”Misstro mot socialtjänsten riskerar att lämna utsatta barn utan hjälp”

Sedan den internationella påverkanskampanjen mot socialtjänsten tog fart 2021 har den lett till allvarliga konsekvenser som fått fäste hos allmänheten. En konsekvens är att många av de familjer vi möter i tjänsten lever med en stor rädsla för att deras barn ska bli omhändertagna.

Denna rädsla kan vara så stark att vissa föräldrar väljer att avstå från att söka hjälp, och i vissa fall till och med lämnar Sverige. Följden blir att en del barn och unga som är i behov av stöd riskerar att bli utan hjälp. En annan konsekvens är att misstron mot socialtjänsten har ökat, vilket gör att fler väntar för länge innan de vänder sig till oss, vilket är en mycket oroväckande utveckling.

Att media granskar socialtjänsten är både naturligt och nödvändigt. Vi välkomnar en kritisk granskning av vårt arbete – den kan bidra till utveckling, förbättring och transparens. Men en granskning måste vara saklig, nyanserad och förankrad i korrekt information.

Därför är vi bekymrade över hur Sydsvenskan under den senaste tiden har rapporterat om socialtjänstens arbete i Malmö i serien ”Kriminella Malmöbarn”. I Sydsvenskans senaste rapportering skulle tidningens läsare kunna få en felaktig eller ensidig bild av hur socialtjänsten tillsätter insatser till de som har behov av stöd.

En läsare, som vare sig är insatt i ämnet eller har en korrekt bakgrundskunskap, skulle i värsta fall få uppfattningen att budgeten går före barnens behov av insatser, vilket är direkt felaktigt.

Socialtjänsten styrs av lagstiftning där behovet av insatser alltid är det styrande. Samtidigt har anställda inom socialtjänsten också en skyldighet att använda skattebetalarnas pengar på rätt sätt. Med andra ord ska rätt insats tillsättas i rätt tid och om insatsen inte finns att tillgå inom Malmö stads egna insatsverksamheter måste den köpas in, vilket socialtjänsten också behöver göra i olika hög utsträckning.

Genom Sydsvenskans rapportering kan läsarna också missledas i tron om att insatser endast sätts in i samband med att utredningen ska avslutats och om den är färdigskriven. I verkligheten kan stödinsatser beviljas i såväl ett tidigt som ett senare skede under en pågående utredning samt oberoende av om utredningen är färdigskriven eller inte.

Majoriteten av beviljade insatser sker i samförstånd och samarbete med familjerna som är aktuella hos socialtjänsten. Den utbredda föreställning om att socialtjänsten ”tvingar” familjer till att ta emot hjälp, är i de flesta fall en missuppfattning då flertalet av våra föreslagna samt beviljade insatser bygger på frivillighet och samtycke.

En stor del av utredningarna avslutas också utan att bevilja insatser vilket både kan bero på att det inte finns ett behov av insats eller på att familjer väljer att tacka nej till föreslagna insatser.

Mot bakgrund av ovanstående är det viktigt att belysa hur Sydsvenskans senaste artiklar, som refererar till stadsrevisionens rapport ”Barn i kriminalitet – fördjupad granskning”, riskerar att elda på och ge näring till den rädsla och misstro som redan finns hos allmänheten.

Sydsvenskans onyanserade artiklar om Malmös socialtjänst började för ett år sedan utifrån Malmö stads dåvarande granskning ”Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck – fördjupad granskning”. Liksom nu refererade Sydsvenskan då till rapporten utan att verka ha någon djupare kunskap om vare sig ämnet i fråga eller socialtjänstens arbete.

När rapporteringen blir ensidig och förenklad får det konsekvenser. Artiklar som onyanserat förstärker misstro och rädsla riskerar leda till att fler avstår från att söka hjälp, vilket skulle innebära att barn och familjer som behöver stöd riskerar att bli utan.

Samtidigt kan det leda till ytterligare press på socialsekreterare, som inte bara ska hantera en redan hög arbetsbelastning, utan också ska bemöta en misstro som delvis byggts upp genom medierapportering. Vid sidan om den ensidiga medierapporteringen ser vi också med oro på att politiker uttalar sig i frågan utan att verka ha tagit del av hela stadsrevisionens rapport ”Barn i kriminalitet – fördjupad granskning”. Inte heller har politikerna som uttalat sig fört en dialog med de som arbetar inom Malmös socialtjänst.

Det är anmärkningsvärt att socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall väljer att uttala sig i Sydsvenskan trots att hon inte tycks ha läst rapporten i sin helhet. Likaså är det ytterst problematiskt om lokalpolitiker från såväl höger- som vänstersidan passar på att göra politik av socialtjänstens arbete i Malmö bara utifrån det de läst sig till i Sydsvenskan.

Ytterst beklagligt är det när andre vice ordförande i Malmös arbetsmarknads- och socialnämnd i en artikel från den 5 februari uttalar sig om socialsekreterarnas arbete på ett raljerande sätt. Att samma politiker tillsammans med en partikollega, den 10 mars, lyfter fram att de båda är bekymrade över socialsekreterarnas belastade arbetssituation kan inte annat än klinga falskt.

I skrivande stund måste vi ta tillfället i akt att lyfta fram ordförande i Malmös arbetsmarknads- och socialnämnd, Sedat Arif, som alltid tar sig tid att vara tillgänglig, uppdaterad och genuint intresserad av socialtjänstens arbete i Malmö. Sedat Arifs politiska tillhörighet är i detta sammanhang ointressant.

Kort sagt kommer Malmös socialsekreterares ansträngda arbetssituation inte att underlättas av vare sig okunniga politikers populistiska utspel eller Malmös största dagstidnings ensidiga rapportering.

Vi ser tydligt att stadsrevisionens senaste rapport lyfter viktiga förbättringsområden inom socialtjänsten, och vi känner igen oss i mycket av det som tas upp, men rapporten är långt mer nyanserad än den bild som Sydsvenskan ger sina läsare. Dessutom vill vi framföra att Malmö ligger i framkant jämfört med stora delar av övriga Sverige när det gäller bekämpandet av ungdomskriminalitet.

Då socialtjänsten i Malmö står inför stora utmaningar behöver vi fortsätta att utveckla vårt arbete för att möta Malmöbornas behov, ett arbete som kommer försvåras om misstro och rädsla förstärkts och vilar på onyanserade grunder. Vi efterlyser därför en mer balanserad rapportering – en som både granskar och problematiserar, men som också lyfter fram det arbete som faktiskt görs och de insatser som finns.

Socialtjänstens uppdrag är att hjälpa och stötta. För att lyckas med det behöver vi allmänhetens förtroende. Vi hoppas att Sydsvenskan och andra medier tar sitt ansvar och ger en mer rättvisande bild av vårt arbete samt att politiker också drar sitt strå till stacken genom att sluta använda frågor som rör socialtjänsten för egen politisk vinning. Det kommer alla att tjäna på – inte minst de barn och familjer som behöver socialtjänstens stöd.

Åsa Edqvist, sektionschef, enhet barn och familj, söder
Ulrika Pettersson, 1:e socialsekreterare, enhet barn och familj, söder
Marie Stenmark, sektionschef, enhet barn och familj, Västra innerstaden
Linda Byqvist, sektionschef, enhet mottag och social jour
Fahrije Hoti, sektionschef, enhet barn och familj, söder
Josefine Bivesand, 1:e socialsekreterare, enhet barn och familj, söder

Replik från Sydsvenskan finns att läsa här: ”Självklart att Sydsvenskan rapporterar omfattande om kritik mot socialtjänsten”