Priserna på att vara ansluten till elnätet fortsätter uppåt. Under det senaste året har elnätsavgifterna i Sverige stigit med i genomsnitt 8 procent. Det visar den årliga kartläggningen från Nils Holgersson-gruppen, som sammanställer kostnaderna för landets elnätskunder. 

Sett över en treårsperiod handlar det om en dramatisk utveckling. Elnätsavgifterna har under denna tid rusat med 26 procent. Det kan jämföras med den allmänna inflationen som under samma period stannade på 5 procent. 

Elnätsbolagen menar att miljardinvesteringar i ett föråldrat nät och ett skärpt beredskapsläge är absolut nödvändiga.

– Förväntningarna från samhället kräver att elnätsföretagen investerar och ger kunderna fortsatt säkra och trygga elleveranser, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen Sverige. 

För skåningar är rapporten dyster läsning. Södra Sverige ligger kvar i den absoluta pristoppen, och kartläggningen visar att sju av tio av landets dyraste kommuner återfinns i Skåne. Allra dyrast i länet är Kraftringens nätområde. Skillnaderna mellan olika bolag är dock slående, och det finns även skånska elnätsbolag som tillhör landets billigaste. 

– När vissa elnätsbolag kan hålla betydligt lägre avgifter än andra visar det att dagens mycket höga priser inte är någon naturlag, säger Björn Berggren.

En starkt bidragande faktor till de skenande kostnaderna är effektavgifterna. Fyra av tio svenska hushåll bor i en kommun där denna nya prismodell har införts. Modellen har blivit så komplex att inte ens tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) har lyckats göra en nationell sammanställning. De bolag som har infört effektavgifter har höjt sina priser med i snitt 10 procent, jämfört med 4 procent för övriga bolag. I vissa fall uppgår höjningarna till över 20 procent.

Införandet av effektavgifter har bromsats från regeringshåll, men där de redan hunnit slå igenom finns de kvar, och de slår hårt. 

– Elnätsavgifterna har stigit 500 procent mer än inflationen på tre år. De största höjningarna i år återfinns framför allt hos elnätsbolag som infört effektavgifterna, säger Björn Berggren, ordförande Nils Holgerssongruppen.

Energimarknadsinspektionen höjde intäktsramarna för elnätsföretagen för perioden 2024–2027, vilket öppnade dörren för de kraftiga höjningarna. Nils Holgersson-gruppen riktar skarp kritik mot den statliga regleringen. 

– Nu behöver Energimarknadsinspektionen och regeringen snabbt se till att vi lämnar den regleringsmodell som gett elnätsbolagen ett alltför stort avgiftsutrymme. Kunderna kan inte fortsätta bära kostnaden för en modell som inte fungerar, säger Björn Berggren.

Elnätsbolagens branschorganisation delar inte bilden av att avgifterna är oskäliga. Enligt dem handlar det om att stora delar av elnätet är ålderstiget och måste föryngras, samtidigt som samhällets elektrifiering kräver utbyggnad här och nu.

– De svenska elnätsföretagen investerar omkring 30 miljarder kronor per år vilket också helt naturligt avspeglar sig i prisernas utveckling. Investeringarna ger resultat i mycket hög leveranssäkerhet och få avbrott för Sveriges elnätskunder, säger Tomas Malmström.  

Gällande kritiken mot effektavgifterna framhåller branschen att syftet inte är att öka bolagens totala intäkter, utan att styra om hur avgifterna utformas för att använda nätet mer effektivt.

Olof Broddesson
olof.broddesson@skanesfolkblad.se

Fakta:

Därför skiljer sig elnätspriserna i Sverige: Sverige har runt 160 elnätsbolag som alla har olika geografiska och demografiska förutsättningar:

• Terräng och geografi: Det ser olika ut i landet och är olika långt mellan kunderna.
• Nätets ålder: Investeringsbehoven varierar kraftigt beroende på hur gammalt nätet är.
• Kundunderlag: Antalet kunder att fördela de fasta kostnaderna på varierar.

Ägarkrav: Vissa bolag drivs nästan till självkostnadspris, medan andra tar ut en skälig och laglig avkastning till sina ägare.