Årets skörd av spannmål ser ut att bli betydligt större än föregående år, enligt en ny prognos från Jordbruksverket. Totalt förväntas skörden uppgå till 5,9 miljoner ton, en ökning med 14 procent jämfört med 2024. Detta trots alarmerande torka under våren.

– Torkan har haft mindre effekt än vad vi trodde under våren. Det var torrt, men det var också svalt. Under 2018, som var ett förfärligt år, var det både torrt och varmt vilket visade sig på skörden, säger Bengt Johnsson, utredare på Jordbruksverket.

Den största bidragande faktorn till årets stora skörd är större odlingsareal för höstvete än normalt. Höstvetet förväntas stå för hela 57 procent av den totala spannmålsskörden, med en beräknad volym på 3,3 miljoner ton. Detta är en ökning med 23 procent från förra året, tack vare både större odlingsarealer och högre skördeavkastning per hektar. 

Samtidigt ser skördarna mycket positiva ut runtom i världen, inte minst runtom i Europa och USA. Något sämre i Ukraina och Ryssland. 

Finns det behov av så pass mycket mer spannmål?

– Ja, det går åt. Normalt sett så har vi ett överskott på det vi odlar, som går på export. I år blir det minst ett ton. Det ligger redan nu ett par båtar i Helsingborg fyllda med spannmål med destination Spanien. Medelhavsländerna och Norge är viktiga länder för oss när det kommer till export, säger Bengt Johnsson.

– Men priserna går naturligtvis ner med en större skörd.

Hur påverkar det den enskilde lantbrukaren?

– Det är en mycket bra fråga. För det finns många parametrar att ta hänsyn till. Ett år med stor skörd i hela världen ger ett lägre kilopris. Och gödningspriserna har varit mycket högre i år än under andra år. 

– Samtidigt har lantbrukaren fått en högre avkastning. I år har det också gått snabbt och enkelt att tröska på grund av värmen i augusti, och spannmålet behöver därför inte heller torkas särskilt mycket. Kvaliteten är mycket hög och det mesta går till matuindustrin. Hade kvaliteten varit sämre hade spannmålet  använts till foder och etanol istället med ett lägre pris. Bränslekostnaderna är också lägre. 

– Har lantbrukaren gjort goda affärer och köpt gödning när priserna var lägre, då ser kalkylen ganska mycket bättre ut. Och om man sluppit lokala och plötsliga åskskurar, säger Bengt Johnsson.

Vi når Per-Olof Landgren, som vi skrev om tidigare i somras, när han är på väg för att tröska ett av sina vetefält.

Hur har det gått för dig och skörden?

– Kornet blev bra men jag är inte helt färdig med vetet. Min tröska har gått sönder två gånger denna säsong och just nu är jag på väg till fältet efter att ha lagt ett par dagar på att jaga reservdelar och laga tröskan, säger Per-Olof Landgren, något stressad över förlorad arbetstid på fältet.

Även Per-Olof Landgren har odlat mer vete i år än han brukar göra. Detta då förutsättningarna under hösten var ovanligt bra.

– Jag har cirka 20 hektar extra. Det kompenserar för de fläckar på fältet som torkan i våras orsakade, säger han.

Även andra grödor bidrar till den positiva prognosen. Vårkorn är den näst största grödan med en förväntad skörd på 1,1 miljoner ton, och havre väntas öka med fyra procent till 0,6 miljoner ton.

Jordbruksverket rapporterar också en ökning av oljeväxter, som raps och rybs. Den totala skörden för oljeväxter uppskattas till drygt 0,34 miljoner ton, vilket är en ökning med 21 procent från 2024. Även här är det de utökade arealerna för höstraps som är den främsta anledningen.

Olof Broddesson
olof.broddesson@skanesfolkblad.se