Årets spannmålsskörd förväntas landa på cirka 5,5 miljoner ton, vilket följer den genomsnittliga skörden de senaste tio åren. Men det finns flera regionala skillnader. I Vellinge har den långa torkan ställt till det. Samtidigt pressar ökande kostnader för gödning lönsamheten.

I Vellinge vajar veten och kornet i början av juli i takt med den ständiga Söderslättsblåsten. Vid den här tiden på året är spannmålet omoget och vanligtvis är det då helt grönt, men i år syns flera gula fläckar på fältet. 

Per-Olof Landgren, lantbrukare i Vellinge, odlar korn och vete i Vellinge. Söderslättsjorden är den bästa i landet och nämnda sädesslag är de gynnsammaste att odla häromkring. Råg och havre ger sämre lönsamhet och går samtidigt bättre att odla på magrare jord, uppåt landet. 

Per-Olof blickar ut över ett stort vetefält när vi ses på hans mark, där han för tillfället slår gräs runt en gammal damm. Trösket drar inte igång förrän i augusti.  

– Jag är inte övertygad om Lantmännens prognos som visar på en god skörd. Torkan under våren har ställt till det och det är därför det syns fläckar på fältet. Min uppskattning är att cirka 4 procent av skörden går förlorad till följd av torkan, säger han.

Att det kom regn efter torkan i våras och att det kommer regn i dagarna hjälper inte. Skadan som är skedd är redan där. 

Finns det något som kan göra situationen bättre eller sämre?

– Blir det fler dagar med 30 graders värme så blir det inte bra. Då brådmognar säden. Den behöver växa långsamt för optimal tillväxt. Och kommer det ett slagregn så lägger sig säden och då blir kvalitén sämre, säger Per-Olof Landgren. 

Blir kvalitén sämre på vetet kan den inte användas till mjöl – den går då istället till foderindustrin. Korn av hög kvalitet blir kornmalt, men blir den dålig skickas även kornet till foderindustrin. Men så dåligt tror Per-Olof inte att det kommer att bli i år.

– Det ser ändå bättre ut i år än i fjol, och det är ju positivt. I år kom vi igång tidigare med vårsådden och ju tidigare man gör det, desto bättre ser det ut med tillväxten.

Lönsamheten i svenskt lantbruk är generellt låg. På sistone har den påverkats mycket av de två senaste årens dåliga skördar, och marginalerna har utmanats av höga priser på insatsvaror och vikande världsmarknadspris på spannmål. Dieselpriset som nådde rekordnivåer vid Rysslands anfallskrig mot Ukraina har dock gått ner till nästan halva priset. 

Kan det lägre dieselpriset kompensera för andra höjda kostnader?

– Det hjälper förstås lite. Men det räcker inte för att kompensera för gödningspriserna som jag anser har stigit omotiverat mycket, säger Per-Olof Landgren. 

Yara som tillverkar gödningen har mer eller mindre monopol på gödningsmarknaden. Tillverkningen som tidigare skedde i Ryssland har nu flyttats till Tyskland. Sedan säckas gödningen i Sverige till svenska lantbrukare. 

– Olja och gas behövs i tillverkningen av gödning. Priserna på olja och gas har sjunkit men priserna på gödning bara stiger. Bara den senaste veckan har priset stigit med nära en krona per kg och det är nu jag behöver beställa all gödning inför nästa år, säger Per-Olof Landgren.

Olof Broddesson
olof.broddesson@skanesfolkblad.se