Torr vår kan skada rapsen – vattnet i marken nästan slut
Foto: Johan Nilsson / TT /
Rapsen har börjat blomma. Snart färgas Skånes ikoniska fält gula. Men allt står inte rätt till i det skånska lantbruket.
Rapsen har börjat blomma. Snart färgas Skånes ikoniska fält gula. Men allt står inte rätt till i det skånska lantbruket.
Utanför Staffanstorp har rapsfälten precis börjat slå ut.
– Det kom två dagar senare än förra året. Den är inte alls tidigare än vanligt, som vissa påstår – jag skriver ner varje år när den blommar, säger lantbrukaren Emil Sällvik.
Han driver flera rapsodlingar i området och menar att det är ovanligt torrt i år.
– Grödan går nu in i ett känsligt skede. Den behöver vatten, säger han.
Enligt honom har det bara fallit några få millimeter regn på hans åkrar.
– Jag odlar på tre platser. I Malmö har det kommit tio millimeter, i Kyrkheddinge åtta, och i Alberta bara en millimeter, säger han.
Siffrorna är hans egna, men SMHI bekräftar att det varit ovanligt torrt.
– I sydligaste Skåne har det kommit ungefär 10- 25 procent av den normala nederbörden. Dessutom var det något mindre regn under vintern, säger Magnus Joelsson, klimatolog på SMHI.
Han betonar att variationer i nederbörd är en del av det naturliga vädermönstret.
– Generellt så får vi mer nederbörd i och med förändringarna i klimatet, säger han.
Ändå tror Emil Sällvik att klimatförändringarna kan vara en bidragande orsak till den torra våren.
– Vädret låser sig oftare i och med att klimatet förändras, säger han.
Enligt Magnus Joelsson på SMHI förekommer forskning om hur fastlåsta väderlägen och klimatförändringar hänger ihop.
– Hur sambandet ser ut och hur starkt det är ännu inte helt fastställd, säger han.
En torr vår kan leda till en torr sommar. Om det inte finns fukt i marken att förånga, bildas heller inte lika mycket regn
Magnus Joelsson, SMHI
Den torra våren oroar många lantbrukare. Bristen på regn har gjort att vattenreserverna i marken nästan är uttömda.
– Det brukar finnas omkring 100 millimeter vatten i marken så här års. Nu är det nästan slut. Och dikena, som brukar vara fyllda med vatten vid den här tiden, är torra, säger Emil Sällvik.
Att kompensera med bevattning är inget alternativ – åtminstone inte i södra Skåne.
– I Kristianstad vattnar man för fullt, men här har vi i regel fått mer regn och därför saknas den infrastrukturen. Att bygga ett bevattningssystem skulle kosta miljoner, och man vet inte ens om det skulle löna sig i längden.
Trots läget vill han tona ned bilden av bönder som offer.
– Det är inte synd om oss bönder. Vi är som vilka företagare som helst – skillnaden är att vi är beroende av en faktor vi inte kan kontrollera: vädret. Förra året var det inte en enda lantbrukare som klagade, säger han.
Samtidigt är han tydlig med att om det inte kommer regn snart kan det få allvarliga konsekvenser.
– Det kommer att bli foderbrist om det fortsätter så här, säger Emil Sällvik.
Och risken är att det inte vänder.
– En torr vår kan leda till en torr sommar. Om det inte finns fukt i marken att förånga, bildas heller inte lika mycket regn, säger Magnus Joelsson.
Nederbörd i Skåne:
| Lund | |||
| 2024/2025 | Normal, 1991-2020 | 2017/2018 | |
| dec | 64,8 | 67,8 | 70,3 |
| jan | 53,9 | 54,5 | 55,6 |
| feb | 16,5 | 42,7 | 29,7 |
| mar | 16,1 | 39,7 | 55,2 |
| Malmö | |||
| 2024/2025 | Normal, 1991-2020 | 2017/2018 | |
| dec | 42,9 | 65,8 | 72,1 |
| jan | 52,6 | 55,6 | 68,4 |
| feb | 7,7 | 42,4 | 22,9 |
| mar | 18,5 | 40,9 | 60,8 |
| Munka-Ljungby | |||
| 2024/2025 | Normal, 1991-2020 | 2017/2018 | |
| dec | 66,1 | 66,4 | 113,6 |
| jan | 65,3 | 56,8 | 56,2 |
| feb | 24,3 | 49,7 | 25,3 |
| mar | 26,8 | 41,1 | 42,7 |
| Norra Ströö | |||
| 2024/2025 | Normal, 1991-2020 | 2017/2018 | |
| dec | 53,7 | 60,2 | 79,9 |
| jan | 51,1 | 56,6 | 59,2 |
| feb | 11,7 | 46,7 | 15,7 |
| mar | 14,4 | 38,6 | 45,7 |
Siffrorna anges i millimeter.
Källa: SMHI
Hiram Li
hiram.li@skånesfolkblad.se




