Panora utsätts för trakasserier – ministrar vägrar backa från sina uttalanden

För drygt en vecka sedan gick arrangörerna till en judisk filmfestival ut med att festivalen ställs in. Anledningen var enligt arrangörerna att biograferna hade sagt nej av säkerhetsskäl och att ingen biograf vågar hålla i festivalen.

Beskedet väckte häftiga reaktioner från delar av regeringen. Liberalernas partiledare, utbildningsminister Simona Mohamsson, menade att den inställda festivalen innebär att ”judehatet normaliseras i Malmö”.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) menade i SVT att ”vi får fundera över hur vi vill att samhället ska fungera”:

– Vi kan inte ha den typen av händelser i samhället som gör att inte minst våra nationella minoriteter känner sig såpass jagade och utsatta, så att arrangörer inte ens vill ordna sammanhang med judiskt innehåll i, sa hon till SVT.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) uttryckte ”vikten av festivalen och den enorma utsatthet judar i Malmö lever med”.

Statsminister Ulf Kristersson (M) blev uppmärksammad på frågan den 16 oktober, under det som kallas statsministerns frågestund i riksdagen.

Den som lyfte ämnet var hans partivän från Kävlinge, Boriana Åberg. ”De kommersiella biograferna har sagt nej av säkerhetsskäl”, berättade hon för statsministern samt att ”det är väldigt allvarligt att inte en enda biograf i Malmö vågar ha något med judisk kultur att göra”.

Ulf Kristersson nämnde i sitt svar arrangemang i Göteborg och Stockholm, inom ramen för firandet av 250 år av judiskt liv i Sverige, som exempel på att ”det finns de som fegar ur men det finns andra som står upp för det som är rätt”.

En vecka senare talade Ulf Kristersson på Moderaternas arbetsstämma i Västerås, inför partivänner från olika delar av landet. I sitt tal till församlingen tog Ulf Kristersson upp att judiska Malmöbor flyttar från staden och kallade det för ”en skamfläck” att ingen biograf vill eller kan arrangera filmfestivalen.

Skånes Folkblad kunde i en uppmärksammad artikel visa att det för tre av fyra biografer var annat än säkerhetsskäl som låg bakom att de tackat nej till filmfestivalen. Den fjärde – landets största biografkedja Filmstaden – angav däremot säkerhetsskäl men förtydligade för Skånes Folkblad att det hade varit svaret i vilken stad det än hade gällt.

Trots dessa nya uppgifter som nyanserar bilden står samtliga ministrar fast vid sina påståenden. Tidningen har i över en vecka försökt få till en intervju med ministrarna om deras ansvar för att deras uttalanden grundar sig på korrekta uppgifter.

Efter upprepade försök meddelar Simona Mohamssons och Parisa Liljestrands presstalespersoner att de inte vill ställa upp på intervju och hänvisar istället till tidigare uttalanden i media – uttalanden som bygger på det felaktiga påståendet att ingen biograf vågat ta emot festivalen. Jakob Forssmed har valt att inte återkomma.

Under måndagen fick även Ulf Kristersson möjlighet att utveckla sitt resonemang om en ”skamfläck”. Efter samtal med hans presstab om frågan blev svaret att statsministern hänvisar till kulturminister Parisa Liljestrand (som inte vill göra något nytt uttalande).

Vi har utsatts för rena trakasserier vilket har skapat oro, stress och ångest bland de anställda.

I Malmö har ministrarnas uttalanden fått konsekvenser. Biografen Panora har utsatts för hat och hot. Enligt verksamhetschefen handlar det bland annat om mejl där personalen kallas ”nazister” samt uppmaningar till bojkott.

– Vi har utsatts för rena trakasserier vilket har skapat oro, stress och ångest bland de anställda, säger Anders Helmerius, verksamhetsledare för Folkets Bio Malmö.

Han menar att kritiken mot biografen är helt ogrundad. Anledningen till att Panora tackat nej till den judiska filmfestivalen är, enligt honom, att man under 2024 beslutat att inte ta in några nya festivaler. Arbetsbelastningen har de senaste åren varit så hög att den blivit ett arbetsmiljöproblem. Sedan hösten 2024 har biografen därför fått tacka nej till över 50 arrangemang.

– Bara den senaste veckan har vi sagt nej till fyra förfrågningar.

Enligt honom har både arrangörerna själva och flera medier känt till bakgrunden till beslutet.

– Flera aktörer har haft möjlighet att lyfta fram det mejl jag skickade till JIFF (filmfestivalen) i januari och senare till Sydsvenskan, för att bekräfta vår situation och vårt beslut i sin helhet, men så har icke skett.

Han riktar skarp kritik mot hur frågan kring festivalen har hanterats av politiker, opinionsbildare och medier.

– Vissa medier och politiker har medvetet undvikit fakta, kommit med falska anklagelser och smutskastat oss. De har utnyttjat oss för att skapa konflikter och underblåsa en polarisering, och konsekvenserna har blivit riktigt jobbiga för oss, säger han.

Enligt honom är händelsen en del av ett allt hårdare debattklimat, där fakta ofta får stå tillbaka för politiska poänger.

– Jag var naiv som trodde att media och politiker på allvar menade att tonfallet måste sänkas i debatten, saklighet går före ryktesspridning och irrationella känsloyttringar och accelererande polariseringar undvikas. Det jag ser är ett hyckleri.

Samtidigt har många andra aktörer inom kultursektorn hört av sig till dem för att visa sitt stöd. 

– Vi fått ett enormt stöd från olika läskunniga aktörer i hela landet vilket gjort situationen någorlunda uthärdlig. Det handlar om att respektera vårt beslut, att komma tillrätta med vår arbetsmiljö, ekonomi och lösa våra interna problem. Utifrån mejl till oss, är det uppenbart en situation som många kulturaktörer i Sverige kan känna igen sig i, säger han. 

Nej, judehat är inte normaliserat i Malmö.

Ministrarnas uttalanden har heller inte gått lokala politiker förbi. Liberalernas ledande företrädare Roko Kursar, kommunalråd, har tagit del av sin partiledare Simona Mohamssons uttalande och håller inte med henne.

– Nej, judehat är inte normaliserat i Malmö, säger han.

Däremot önskar Roko Kursar att kommunen hade fått kännedom om svårigheterna att hitta lokal tidigare. Sedan det blev känt arbetar kulturförvaltningen för att hitta alternativ.

Varför tror du att Simona Mohamsson uttalade sig som hon gjorde?
– Det handlar om utvecklingen i hela världen. Vi vet att det blivit värre med antisemitismen. Det kan mycket väl vara så att man känner sig nödgad att vara väldigt snabb. Det har jag full respekt för. Judar i hela världen har känt en ökad utsatthet.

För Malmös kommunpolitiker innebär nya anklagelser om antisemitism att företrädare på nytt måste förklara de insatser som görs i frågan, däribland de 40-tal arrangemang staden ordnar på olika håll för att fira 250 år av judiskt liv i Sverige, som bland andra Amani Loubani (S), berättade om för Skånes Folkblad.

– Medielogiken är något vi varit med om många gånger. Men oavsett, så är det vårt ansvar att förklara och informera om allt staden gör i kampen mot antisemitism och för att stärka judiskt liv i Malmö, säger Roko Kursar.

Anders Malmström
anders.malmstrom@skanesfolkblad.se

Hiram Li
hiram.li@skanesfolkblad.se