Marknadslogiken i vården ska aldrig vara en herre

Staffordskandalen i England visade hur vården kollapsar när marknadens logik får styra över omvårdnaden. I Region Skåne ser vi nu samma varningssignaler utifrånde ökade antal klagomål som sker av  patienter och anhöriga. Dessa synliggörs även i patientnämndens rapporter. 

Som sjuksköterska ser jag hur systemen formas på ett sätt som riskerar att offra både patienter och personal.

Stafford-skandalen visade vad som händer när lönsamhet och prestationsmått sätts före etik och omvårdnad. Resultatet blev en av Europas mest omskakande vårdskandaler. Patienter låg utan smärtlindring, utan tillsyn, undernärda och flera avled, samtidigt som sjukhuset levererade sina ”mål”.

Det farligaste var inte bara bristerna i vården, utan hur systemet förvandlade personalens beteenden. När marknadens logik tar över vårdens logik förändras också människors agerande. Ingen profession kan stå emot ett felbyggt system.

Vi måste sluta tro att Sverige är immunt.

I Region Skåne ökar klagomålen till patientnämnden. Människor vittnar om bristande information, avsaknad av kontinuitet och oklara ansvarsförhållanden. Patienter dör redan i systemets brister.

Detta är mer än statistik, det är ett symptom på en välfärd som pressas av fel styrning, där patienter allt oftare upplever sig som kunder i ett system de förväntas anpassa sig efter.

Marknadslogiken slår mot hela Skåne där stad och land drabbas, men på olika vis. 

I städerna pressas människor bort från vård och trygghet av ökande kostnader och minskad tillgänglighet för de allra sjukaste.

På landsbygden läggs vårdcentraler ned, busslinjer dras in och samhällsservice försvinner ”för att det inte bär sig”.

Vi diskuterar psykisk ohälsa, kriminalitet och otrygghet. Men vi talar sällan om varför människor upplever att samhället glider ifrån dem.

I vårdens vardag trängs etiken undan när administration prioriteras framför patientmöten och arbetsmiljön försvagas.

Det handlar inte om att personalen saknar vilja. Det handlar om ett system som formar deras förutsättningar och därmed också deras möjligheter att värna yrkesetiken.

Vi pratar om symptomen men aldrig om orsaken till varför vården är sjuk.

Vi diskuterar psykisk ohälsa, kriminalitet och otrygghet. Men vi talar sällan om varför människor upplever att samhället glider ifrån dem.

Ofta ligger svaret i system där marknaden tillåts definiera tillgänglighet och trygghet. Ett sådant system ökar klyftorna och det minskar dem inte. Det är därför välfärden behövs i offentlig drift och ledas personcentrerat. Inte av ideologiska skäl, utan av ren nödvändighet.

Det vi ser i Skåne är inte en teknikalitet. Det är ett vägval.

Välfärden måste styras av etik, behov och professionens kompetens inte av marknadens logik. Marknadslogiken i vården ska aldrig vara en herre men kan vara ett verktyg.

Och den får aldrig forma människovärdet. Det vi ser i Skåne är inte en teknikalitet. Det är ett vägval:

Ska vård och omsorg styras som marknader eller som rättigheter?

Ska människor reduceras till kunder eller erkännas som medborgare?

Ska ekonomiska indikatorer styra vårdens kultur eller ska professionens kunskap göra det?

Stafford visade vad som händer när marknadslogiken får dominera. De ökande klagomålen i Skåne visar att vi måste agera innan vi hamnar där. Nu är det upp till oss alla att bestämma vilken logik som ska forma framtidens vård och omsorg: marknadens eller människans. 

Kristina Lindbåge (S)
sjuksköterska och oppositionspolitiker i omsorgsnämnden, Kristianstad