På ett bord i ett växthus ligger några squashfrukter och ser ut som att de är på väg in i ett av förruttningprocessens första stadium. De är mjuka och vattniga. Precis så ska de vara innan man tar deras frön, enligt Tina-Marie Qwiberg, som precis släppt sin dokumentärfilm Frökriget i samproduktion med SVT.

– De gillar att ligga kvar och ruttna och fermentera sig lite. Det gör de ju i naturen, då är fröna kvar i frukten innan de når marken, säger hon och öppnar upp den mjuka, kletiga squashen med sin hand så att fröna exponeras för dagsljuset.

Men det var inte squashen, utan de svenska morötterna och bristen på svenska morotsfrön som fick Tina-Marie att gå igång och intressera sig för fröfrågan. Hennes tidigare dokumentärer har bland annat handlat om vattenförsörjning, bin och planetens jordar. De är skapade tillsammans med filmaren Andi Loor, precis som Frökriget. 

– Vi kan alltså säga att vi kan vara självförsörjande på morötter, men har vi inga frön blir det inga morötter. Och vi importerar i princip alla morotsfrön till Sverige, säger hon.

På Myndigheten för beredskaps hemsida, MSB, kan man bland annat läsa om hur att odla och ta sina egna frön är en form av beredskap. Beredskapsodling menar de kan vara avgörande under kris och krig.

För Syrien blev just det tydligt under inbördeskriget då forskare vid landets fröbank var tvungna att fly. För att inte förlora fröer skickades en stor andel till Svalbards globala frövalv. Syrien har sedan, med hjälp av fröer från Svalbard, kunnat odla upp mycket av det som gått förlorat under kriget.

En form av beredskap genomsyrar Tina-Maries Qwibergs liv då hon för sex år sedan flyttade hit till nordöstra Skåne, från Gotland, för att bli självförsörjande på både grönsaker och kött. Men lite Gotland har hon tagit med sig: fåren i hagen är en gammal kulturras från Gotland, så kallade gutefår.

I hennes dokumentärfilm får vi möta andra odlare, bönder och forskare som kämpar för att bevara den biologiska och genetiska mångfalden i naturen, som de menar är grundpelare för att kunna bevara fröernas mångfald. Men det verkar vara ett arbete i motvind.

– Vi sitter i händerna på fyra globala företag. I och med att de har makt över fröerna, styr de även över maten och oss människor, säger Tina-Marie Qwiberg.

En lantbrukare i Sverige som köper utsäde från ett större företag får exempelvis inte ta eget utsäde på sina uppodlade grödor. 

Fröerna de köper från de stora företagen kallas för hybridsorter, och för dem gäller den så kallade växtförädlarrätten som är reglerad av EU-direktiv. Växtförädlarrätten förbjuder lantbrukare att odla vidare på hybridsorter.

Men även om man skulle försöka ta fröer från sina grödor och odla vidare på utsädet, blir resultatet inte detsamma. De så kallade F1-hybriderna är en sort som skapats för att ge hög avkastning och vara extra tålig mot kyla, torka eller sjukdomar. Nackdelen är att grödorna riskerar att bli missbildade och få en helt annorlunda smak, färg och storlek än innan.

Även om vintern är på intåg i Skåne, och Tina-Marie Qwibergs odling inte är lika prunkande i dag som under sommaren, syns spår av liv och grödor överallt. Från hönsen som krafsar i gräset till paprikorna som fortfarande ger frukt i växthuset. 

– Det är de stora företagen som har gjort oss beroende av import och att köpa frön år efter år. Det är därför det är viktigt att behålla en kunskap om hur man odlar frön, speciellt gamla kulturarvssorter, säger Tina-Marie Qwiberg och böjer sig ner för att dofta på salviaplantan.

De gamla kulturarvssorterna är anpassade efter nordiska förhållanden. Det är de fröer vi odlat ända sedan vi började bruka jorden i Sverige. Och några som arbetar med att förvalta dem är fröbanken Nordgen i Alnarp, en gemensam fröbank för de nordiska länderna.

– Vi har haft det jävligt bekvämt i Sverige, och i takt med industrialiseringen har vi fått mindre och mindre kontakt med vår matproduktion. Det har gjort att frön och utsäde försvunnit under radar, säger Tina-Marie Qwiberg.

För henne handlar det om en överlevnad. Och precis som i Syrien har liknande situationer nyligen inträffat i både Ukraina och Palestina. Senast i somras bombade israeliska styrkor en fröbank i Hebron, på Västbanken, och förstörde verktyg och utrustning för att odla fram kulturarvssorter.

– I dessa utsatta lägen blir mat vapen.

Frökriget visas på SVT i början av nästa år. Under våren 2026 kommer Tina-Marie Qwiberg även att turnera med filmen och föreläsa tillsammans med Studiefrämjandet Kristianstad.

Text och foto: Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se