Lobbyismen hotar demokratin – S måste sätta ner foten

Det politiska och ekonomiska världsläget är ovisst. Många vill göra mer, bidra till något bättre – inte minst i tider som dessa.
Hur påverkar man samhällsutvecklingen, då?

Uppmaningen brukar låta ungefär: ”gå med i ett parti eller en förening, engagera dig!”.

För en intresseorganisation eller förening handlar det om att försöka lyfta sina frågor på agendan. Deras främsta verktyg är att organisera fler medlemmar för att visa på brett stöd och gemensam kraft.

Eller, så brukade det vara. I dag är det betydligt större sannolikhet att saker går ens väg med ett brett kontaktnät inom politik och media.

Många hävdar nu – inte minst med denna utveckling i åtanke – att de stora rörelsernas tid är förbi.

Allt färre går med i fackföreningar och politiska partier. Föreningslivet har förlorat rollen som grogrund för aktivism och blivit en plantskola för morgondagens ledare.

Många hävdar nu – inte minst med denna utveckling i åtanke – att de stora rörelsernas tid är förbi. Det har skett en sorts professionalisering av politiken. Fler experter och tjänstemän är inblandade. Processerna är långa och svårbegripliga. Det är inte lätt att påverka utfallet.

Men för dem som har råd går det att öka sina chanser: att anlita en lobbyist.

En lobbyist får betalt för att lyfta och främja en produkt eller en åsikt. Det kan göras genom att bistå med underlag och information till journalister, politiker och tjänstemän. Det kan också göras genom att lobbyisten använder sitt breda nätverk och kunskap om politiska processer och beslutsvägar för att lotsa sin kund rätt.

Den som anlitar en lobbyist gör det för att påverka beslutsfattare, politiska beslut och lagar. Problemet är att denna grupp fått så mycket makt och inflytande att demokratin faktiskt hotas.

Lobbyismen är ett problem av många anledningar. En är att den inte är särskilt välkänd bland allmänheten. En annan är att pengar och köp av tjänster kan sätta de demokratiska processerna ur spel. I dag kan man alltså vara anställd av en konsultfirma, arbeta med lobbying – och samtidigt vara folkvald.

Därför är det glädjande att så många nu uppmärksammar och ifrågasätter detta. Johannes Klenell har skrivit Bananrepubliken, Mats Engström Skuggspel, Skiftet driver sajten Klägget och Tankesmedjan Balans synliggör skolmarknadens oheliga allianser.

Det är klart det sticker i ögonen när politiker fattar beslut som de har betalt för att driva.

I en motion från Täby Arbetarekommun lyfts behovet av att reglera svängdörrarna mellan politik och näringsliv. Den verkar ha fått internt gehör. Ändå vill inte S-ledningen gå motionärerna till mötes.

Den 28 maj samlas Socialdemokraterna för partikongress i Göteborg under parollen En ny riktning för Sverige.

En vanlig medborgare har sällan koll på alla beslutsvägar i politiken. Man litar på att det finns tydliga regler och förutsägbara processer, ledda av folkvalda politiker.

Det är klart det sticker i ögonen när politiker fattar beslut som de har betalt för att driva. Uppenbart räcker inte det goda förtroendet längre.

Speciellt inte nu, när det inte bara rör sig om pengar utan också om tjänster och gentjänster. Politiker går ofta vidare till jobb i samma branscher de nyss lagstiftade om.

Vi kommer inte kunna kontrollera alla möten eller förbjuda relationer. Men vi kan sätta hårt mot hårt: förbjuda politiker att samtidigt vara lobbyister och bygga ut karenstiden. En tydlig signal som säger att man inte får gå från toppen av Regeringskansliet till ett jobb i näringslivet dagen efter.

Karina Cubilla, ledarkrönikör
karina.cubilla@skanesfolkblad.se