”Jämställdheten på arbetsmarknaden har inte ökat”

Den ojämna könsfördelningen på arbetsmarknaden visas tydligt i ny statistik från SCB för 2024. Bland de 30 största yrkena i landet hade endast fyra en jämn könsfördelning, definierad som mellan 40 och 60 procent kvinnor och män.

Det vanligaste yrket totalt är undersköterskor inom hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende, som också är det vanligaste yrket för kvinnor. Där är 87 procent kvinnor.

De 30 vanligaste yrkena i riket för anställda 16-69 år, 2024:

Enligt Paula Mulinari, ordförande för genusvetenskapligt kollegium på Malmö universitet, är det inget problem i sig att arbetsmarknaden är könsuppdelad. 

– Det stora problemet är att villkoren skiljer sig åt mellan olika yrken och att de kvinnodominerade yrkena har sämre löner, arbetsvillkor och arbetstider. Undersköterskor är den yrkesgrupp som har högst sjukfrånvaro, men problematiken sträcker sig över hela den kvinnodominerade välfärdssektorn, som sjuksköterskor, socionomer och lärare, säger Paula Mulinari, ordförande för genusvetenskapligt kollegium på Malmö universitet. 

I statistiken är det i de tekniska yrkena som männen tar mest plats. Här har lönerna historiskt sett alltid varit högre än inom de kvinnodominerade yrkena. För män är mjukvaru- och systemutvecklare det vanligaste yrket, med 79 procent män.

I flera hantverks- och tekniska yrken, som snickare och elektriker, är andelen kvinnor så låg som 2–4 procent.

Men borde inte ett ökat jämställdhetsarbete jämnat ut historiska skillnader något?

– Jämställdheten på arbetsmarknaden har inte ökat i ett generellt perspektiv. Om man ser till statistiken för deltidsarbete är det fortfarande kvinnorna som dominerar kraftigt, säger Paula Mulinari.

Varför är det kvinnor som går ner mest i deltid?

– Idag upplever många en så hög stress och press på sina arbetsplatser att de tvingas gå ner i arbetstid bara för att få luft och orka med. Historiskt har kvinnor ofta arbetat deltid av andra skäl, men idag har deltid blivit en nödvändig strategi för att överleva arbetsmiljön. Detta skapar en ond cirkel där både hälsan och löneutvecklingen blir lidande, säger Paula Mulinari.

– En stor utmaning är att rekrytera personal för att säkra välfärden, inte minst inom de kvinnodominerade yrkena. För att lyckas måste vi förändra arbetsvillkoren så att människor faktiskt kan och vill stanna kvar. Vi behöver höja statusen och öka värdet på dessa yrken genom att förbättra både villkor, löner och arbetstid, säger Paula Mulinari.

Statistiken visar också stora skillnader mellan sektorer när det gäller chefer. I statlig sektor är könsfördelningen relativt jämn, medan kvinnor dominerar chefspositioner i kommuner och regioner och män i privat sektor.

Olof Broddesson
olof.broddesson@skanesfolkblad.se