Jag vill ha det som i Sovjet

Frågan är retorisk, menad att avfärda all kritik mot den marknadsstyrda välfärden. Men låt mig vända på perspektivet: Vad innebar egentligen den sovjetiska modellen på välfärdsområdet? Jo, att alla medborgare hade samma tillgång till sjukvård, skola och omsorg. Oavsett vad det stod i lönekuvertet.

Ni som är födda före 1980-talet vet att detta var precis så Sverige såg ut, innan avregleringar och privatiseringar. Så ja, på den fronten vill jag ha det som i Sovjet.

I Sverige har vi sedan 1992, när regeringen Bildt införde friskolereformen, haft fri etablering av friskolor. Reformen infördes med löften om ökad valfrihet, innovation och högre kvalitet. Men vad har vi fått i stället?

När skolor tvingas konkurrera om elever blir marknadsföring viktigare än pedagogik.

Skolsegregationen har ökat dramatiskt. Enligt OECD har Sverige haft den snabbaste ökningen av skolsegregation bland jämförbara länder. Barn sorteras nu efter föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomi i en utsträckning som vi inte såg före 1990-talet. Friskolor etablerar sig i välbärgade områden medan skolor i utsatta områden får kämpa med minskade resurser och ökad koncentration av elever med särskilda behov.

Kunskapsresultaten har rasat. I PISA-undersökningarna föll Sverige kraftigt mellan 2000 och 2012 och fortfarande på samma låga nivå under 2022, något som även Skolverket kopplar till att resurserna inte följer med eleven i ett marknadsstyrt system. När skolor tvingas konkurrera om elever blir marknadsföring viktigare än pedagogik.

Enligt en undersökning från 2022 av SVT hade de fyra största friskolekoncernerna tillsammans tagit ut en vinst på 4,6 miljarder kronor under en 5-årsperiod. Det är miljarder som kunde ha gått till fler lärare och mindre barngrupper. I stället hamnar pengarna i aktieägarnas fickor.

Detta är något vi i Sverige är helt unika med i världen, att vi tillåter vinstuttag från skolan som bekostas av skattepengar.

Införandet av valfrihetssystem och privata vårdföretag har skapat en fragmenterad vård. Vårdcentraler kan välja bort de mest sjuka patienterna och regioner har försökt skapa olika modeller för att motverka att privata vårdcentraler ”plockar russinen ur kakan” – regionerna försöker helt enkelt hitta lösningar till problem som privatiseringen har skapat.

Coronapandemin blottlade brutalt hur marknadslogiken lett till underbemannat och underdimensionerat omhändertagande. När vinst är målet blir allt annat sekundärt.

Antalet läkarbesök inom primärvården har minskat medan privata specialistmottagningar och digitala vårdtjänster växer. Personer med privata sjukvårdsförsäkringar får vård snabbare, vilket skapar en ny klassmedicin. Chansen att vinna i vårdlotteriet beror på var du bor och din plånbok – inte på ditt behov.

Inom äldreomsorgen är bilden än mer skrämmande. Stora privata företag har expanderat kraftigt, ofta med höga vinstmarginaler, samtidigt som de skär ned på personal och försämrar arbetsvillkoren. Coronapandemin blottlade brutalt hur marknadslogiken lett till underbemannat och underdimensionerat omhändertagande. När vinst är målet blir allt annat sekundärt.

När motståndare till den fria marknaden i välfärden kallas ”Sovjetvänner” är det antingen en stor okunskap eller en medveten strategi att förlöjliga.

Det fria skolvalet och vårdvalet har inte bara urholkat kvaliteten – de har också blivit enormt dyra att administrera. Kommuner tvingas lägga miljontals kronor på marknadsföring, administration och kontroll av privata utförare. Pengar som kunde ha gått direkt till verksamheten.

Konkurrensen har inte heller lett till lägre kostnader. Tvärtom visar flera studier att privata utförare ofta är dyrare än det offentliga samtidigt som kvaliteten är lägre eller lika med offentliga alternativ.

När motståndare till den fria marknaden i välfärden kallas ”Sovjetvänner” är det antingen en stor okunskap eller en medveten strategi att förlöjliga. Men faktum kvarstår: Det svenska välfärdssamhället byggdes på principen om att alla, oavsett plånbok, skulle ha tillgång till samma höga kvalitet inom vård, skola och omsorg.

Det systemet var inte perfekt, men det var fundamentalt mer jämlikt än vad vi har idag. Innan 1992 var svensk skola bland världens bästa och mest jämlika. Svensk sjukvård var förebild internationellt. Äldreomsorgen präglades av värdighet.

Jag vill ha ett system där:

• Inga skattepengar går till privata vinster.
• Alla barn får samma möjligheter oavsett föräldrarnas ekonomi.
• Sjukvården styrs av medicinska behov, inte lönsamhet.
• Äldre får vård av välutbildad och välbetald personal.

Om det är att vilja ha det ”som i Sovjet”, då säger jag: Ja, det vill jag ha.

Patrik Persson
ordförande Transportarbetareförbundet avd 12