Annons:
Annons:

Forskare kritiserar MSB:s namnbyte – tar fokus från klimatkrisen

MSB har bytt namn till MCF, och forskare Per Becker vid Lund Universitet ställer sig kritisk till namnbytet. Foto: TT/Christian Uhr

MSB har blivit MCF, och fokus på att förebygga ett civilt försvar höjs väsentligt. Men forskare menar att det sätter klimatfrågan och den rådande klimatkrisen i skymundan.

Den första januari i år bytte Myndigheten för samhällsskydd- och beredskap (MSB) namn till Myndigheten för civilt försvar (MCF). Namnbytet är inte bara ett fasadbyte, utan innebär en ny inriktning och roll för myndigheten.

Det motiveras med att man menar att Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetsläget sedan andra världskriget.

– Nu fokuserar vi mer på att förbereda samhället för krig, sade myndighetens generaldirektör Mikael Frisell till TT.

Men forskare flaggar nu för att namnbytet och fokusskiftet kan få stora konsekvenser för Sverige, något Dagens ETC var först med att rapportera om. De menar att det tar bort en oumbärlig beredskap vid stora naturkatastrofer som beräknas öka kommande åren.

– Vi är alla överens om att vi behöver bygga upp ett starkt civilt försvar. Men politiken är enögd och fokuserar på en kris i taget, säger Peter Becker, som är professor i både risk och hållbarhet vid Lunds universitet och professor i ledarskap och ledning vid Försvarshögskolan.

Han menar att fokuset riktades mot skogsbränder mellan 2014 till 2018, efter 2020 handlade det om covid och nu är det bara det väpnade angreppet som man lägger krut på.

– Retoriken som generaldirektören för Myndigheten för civilt försvar för är att kriget är det dimensionerade scenariet. Kan vi hantera det kan vi hantera allt annat, säger han och fortsätter:

– Det är det som vi i forskarvärlden är kritiska till. 

Och han får medhåll från sina kollegor från Centrum för naturkatastroflära som skriver i DN debatt att namnbytet och myndighetens skiftande intriktning ”kan få stora konsekvenser för Sverige”.

De skriver att ett totalförsvar för Sverige är nödvändigt i dessa tider, men att nästa ”test” inte kommer innebära en militär konflikt utan kommer att ske i form av nästa ”stora skogsbrand, översvämning, pandemivåg eller storm som slår mot samhället och vår kritiska infrastruktur.”

Mellan 2021 och 2024 gick priset för extremväder i Europa till över 208 miljarder euro. Forskningen är dessutom tydlig: naturkatastrofer kommer att öka i styrka och frekvens som en följd av klimatförändringarna.

– Fokuserar man bara på beredskapen i att hantera en väpnad konflikt, tappar vi bollen helt med det förebyggande arbetet kring klimatkrisen, säger Per Becker.

Han tycker att man borde inse att klimatförändringarna går i rasande fart just nu, och att man inte bara kan bortse från det.

– Då kommer vi sitta pyrt till i framtiden.

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se