Annat var det förr brukar jag tänka. Det regnar ju alltid på midsommar. Eller hur är det nu?

Chefredaktör Anders ville att jag skulle skriva en text om vädret. Jag var skeptisk. Hur kul blir det att skriva att det blir strålande sol tänkte jag. Annat hade det varit om det skulle bli kaos i vädret.

Men har det verkligen blivit soligare just den här dagen? Nä, det är nog tveksamt. Även om klimatförändringarna redan har börjat visa sitt fula tryne genom varmare dagar och plötsliga kraftiga regnfall så har förändringarna knappast siktat in sig på just midsommar.

Men jag har i alla fall flera gånger firat midsommar under mycket bedrövliga former. Eller firat och firat, jag har drivit en verksamhet de senaste tio åren där jag tvingats gå upp vid femtiden på morgonen på just midsommarafton för att dra runt verksamheten då den alltid nått sin peak på just midsommar.

Vad sägs om 30 millimeter regn på en dryg timme eller hagel som upplevs som golfbollar? Allt medan jag och de vänner som dumt nog bestämt sig för att hjälpa mig just den här dagen kryper runt på marken som till följd av nyss nämnda väderfenomen förvandlats till en scen från Roskildefestivalens lervälling 2007.

En av vännerna kallar vi andra för ”Bäraren”. En ordvits en gammal journalistkollega, vi kan kalla honom ”Ordvitsaren”, kläckte ur sig i stressen. Bäraren slipper krypa. Han bär grejerna.

Vilken verksamhet kräver egentligen det här? Man ska ju vara ledig på midsommar. Det är sedan länge min favorithögtid. Den enda högtiden utan kommers, brukar jag säga. Samtidigt har jag själv bedrivit kommers.

Men i år tar kommersen slut. Jag har sålt det sista av det röda guldet. De sista jordgubbarna. Nu ska jag fira midsommar i lugn och ro med mina vänner. Och Bäraren slipper bära det Ordvitsaren brukar plocka.

Olof Broddesson
olof.broddesson@skanesfolkblad.se