Alla är förlorare när simhallarna i Tyringe och Bjärnum stänger

I december går invånarna i Hässleholms kommun till valurnorna för att rösta om framtiden för simhallarna i Tyringe och Bjärnum.

Men redan nu vet vi att resultatet inte kommer spela någon roll.

Badhusen stänger oavsett utfallet.

Kommunalrådet i Hässleholm, Lena Wallentheim (S), ser det i alla fall som en omöjlighet att hålla dem i drift.

– Det skulle vara om det ramlar ner pengar från skyarna, säger hon till SVT.

Förra veckan mötte politiker från M och S Tyringebor på biblioteket i byn. Det var ord och inga visor som förmedlades från lokalbefolkningen.

– Jag är så jävla förbannad på vad de håller på med, säger Agneta Börjesson till Norra Skåne.

405 miljoner på nytt badhus

Att människor är förbannade är förståeligt.

Kommunen har plöjt ner pengar i ett nytt badhus i Hässleholm. Det nya Österåsbadet kostade 405 miljoner kronor att bygga.

Då får simhallarna i Bjärnum och Tyringe stryka på foten.

Det är synd av många av många anledningar. En simhall är mer än bara en bassäng fylld med vatten.

Det är en mötesplats. En bastu. Ett samtal med en människa man aldrig träffat. En anledning att ses och en plats att finna nya vänskaper.

Man ska inte underskatta betydelsen av den glädje en sån här plats skänker människor.

Anledningarna att vilja leva och bo där blir mindre när en simhall slår igen.

60 miljarder i underhållsskuld

Men uttjänta simhallar är knappast isolerat till Hässleholms kommun.

I somras släppte den progressiva tankesmedjan Arenagruppen en rapport på ämnet.

En majoritet av Sveriges drygt 400 kommunala simhallar byggdes på 60- och 70-talen. Nu är 80 procent av dem för gamla. De har överlevt sin tekniska livslängd och måste renoveras. Eller så behöver kommunerna bygga nya badhus.

Och simhallar är dyrt, oavsett vad man väljer.

Enligt rapporten ligger underhållsskulden på 60 miljarder kronor för hela landet. Grattis till alla kommunpolitiker runtom i landet.

Arenagruppen menar att det här är en nationell angelägenhet som kräver en statlig utredning.

En sådan behövs framförallt för att hjälpa kommunpolitiker att klargöra simhallens samhällsroll. Och för att ge kommunpolitiker tydligare riktlinjer kring renoveringar och nybyggen.

Nog låter det som en god idé.

Simkunnigheten sjunker

I takt med att de lokala simhallarna försvinner sjunker också simkunnigheten.

Dels för att simskolorna har blivit för dyra, men också på grund av att tillgängligheten minskar.

När badhus byggs i kommuners centralorter blir det krångligare för skolor att anordna simundervisning, menar också Arena i sin rapport.

Allt detta leder till att färre barn går ut skolan utan att lära sig simma.

Politiker står inför omöjliga val

Visst. Politikerna i Hässleholm hade kunnat prioritera annorlunda. Och nog borde man gjort det med facit i hand.

För nog verkar det finnas ett visst mått av ånger hos politikerna i Hässleholm.

– Vi kan inte riva det nya så här efteråt, säger Joakim Karlsson (M) till Norra Skåne.

Det är enkelt att kasta kommunpolitiker under bussen. Kanske lite för enkelt ibland.

Många av dem står inför omöjliga val idag.

Framförallt efter de senaste årens kostnadskris och svältkur från regeringen som gjort att man måste skära ner i kommunernas kärnverksamheter. Det är kämpigt nog att hålla igång skola och äldreomsorg.

Vem vill bli politiker när det enda man får ägna sig åt är nedskärningar?

Ta fram en nationell plan

En ny nationell plan för simhallar behöver tas fram. Och det snarast. Det har inte gjorts sedan 1954.

Kommunerna kan inte lämnas ensamma åt sitt öde i frågan om kommunala badhus. För vad som sker nu är att landsbygden urholkas än mer och att färre lär sig simma.

Det borde vara en fråga på riksnivå.

Larma om ni lever, regeringen!

Att badhusen i Hässelholms kommun försvinner är alltså ett symptom på ett mycket större problem i Sverige.

Både politiker och lokalbefolkningen är förlorare när simhallarna i Tyringe och Bjärnum bommar igen.

Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se