Skolan i Helsingborg går på knä – det krävs en ny riktning

Fler elever än tidigare lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, resultaten sjunker på många skolor och skillnaderna mellan skolor är stora. Lärare, elevhälsa och skolledningar beskriver i dag en vardag där uppdraget är svårt att genomföra med den kvalitet som barn och elever har rätt till. Detta sker här och nu. Men det sker inte i ett vakuum.

Därför är skolans uppdrag avgörande – inte bara för individen, utan för hela stadens utveckling.

Helsingborg är i dag en stad med hög arbetslöshet jämfört med många andra kommuner. Vi vet att skolresultat, framtidstro och möjligheten att ta sig vidare till arbete eller studier hänger nära samman. När fler unga lämnar skolan utan fullständiga betyg ökar också risken för arbetslöshet, ohälsa och utanförskap. Därför är skolans uppdrag avgörande – inte bara för individen, utan för hela stadens utveckling.

I nära 20 år har samma politiska partier haft det övergripande ansvaret för skolan i
Helsingborg. Under denna period har skolan inte kompenserats för ökade kostnader till följd av inflation, hyreshöjningar och dyrare mat och material. Skolpengen har därmed urholkats.

Det finns alltså ett ekonomiskt handlingsutrymme. Trots detta fortsätter skolan att bära konsekvenserna av tidigare politiska prioriteringar.

Konsekvenserna märks tydligt: barngrupper och klasser växer, resurspersonal försvinner och lärarna sliter. När färre vuxna ska räcka till fler barn blir det svårare att se varje elev, upptäcka behov i tid och sätta in rätt stöd. Det påverkar tryggheten, studieron och elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen. Det är därför inte förvånande att både föräldrar och fackliga företrädare slår larm och att skolresultaten nu befinner sig på de lägsta nivåerna på mycket lång tid.

Samtidigt går Helsingborgs stad i dag med mycket stora överskott – flera hundra miljoner kronor. Det finns alltså ett ekonomiskt handlingsutrymme. Trots detta fortsätter skolan att bära konsekvenserna av tidigare politiska prioriteringar.

Vi socialdemokrater sitter i opposition, men vi har lagt fram flera konkreta förslag för att stärka skolan. Vi föreslog ett omställningspaket för förskola och skola för att förhindra
uppsägningar, behålla kompetens och minska barngrupper och klasstorlekar. Vi föreslog att stärka elevhälsan med fler skolsköterskor, kuratorer och psykologer, att öka antalet studie- och yrkesvägledare samt att tillföra mer resurser till läromedel. Vi ville påbörja införandet av avgiftsfri skolfrukost och utreda skollovslunch, så att inga barn riskerar att gå hungriga under loven. Dessa förslag bifölls inte.

I dag talar styret om analyser och handlingsplaner. Samtidigt slås klasser ihop, barngrupper växer och personalen får bära ett allt tyngre ansvar. Föräldrar organiserar sig i protester, viktig skolpersonal försvinner och lärare överväger att lämna yrket.

För oss är detta ytterst en fråga om politiskt ansvar. Skolan är inte en kostnadspost som kan pressas trots återkommande överskott. Skolan är en rättighet och den viktigaste investering en kommun kan göra. Den ska hålla ihop Helsingborg och ge alla barn samma möjlighet att lyckas, oavsett bakgrund eller bostadsområde.

Efter nära 20 år med samma politiska ansvar för skolan är det tydligt att Helsingborg behöver en ny riktning – med barnens bästa i centrum.

Yasmine Bladelius, kommunalråd (S), Helsingborg
Maria Ward, vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden (S), Helsingborg