Många kommuner saknar beredskap för extremväder: ”Köpte in AC i panik”
Nio av tio kommunala tjänstemän oroar sig för att landets kommuner är dåligt rustade inför extremväder till följd av den globala uppvärmningen. Bilden är en arkivbild från skogsbranden i Älvdalen 2018. Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
En ny rapport visar att kommunala tjänstemän saknar förtroende för kommunernas beredskap inför extremväder. När hettan slog till 2018 tvingades Bjuvs kommun att köpa portabla kylaggregat till äldreboendena. Nu planeras ett nytt boende, utan inbyggd kyla.
Trots de katastrofala följderna av sommarens torka och bränder i Europa har klimathoten blivit politikens blinda fläck. Det menar Therese Svanström, ordförande för Tjänstemännens centralorganisation (TCO).
– Även i Sverige växer riskerna. Många människor är oroliga men saknar tilltro till den kommunala beredskapen. Och det finns fog för den oron, säger hon i ett pressmeddelande.
I den nya rapporten Klimatrisker hotar Sveriges beredskap menar organisationen att klimathoten sätter press på beredskapen i Sverige och specifikt landets kommuner. Rapporten visar att nio av tio kommunala tjänstemän oroar sig för att landets kommuner är dåligt rustade inför extremväder till följd av den globala uppvärmningen.
En majoritet svarar även att de tror att kommunen de bor i är dåligt rustade att hantera klimatrelaterade händelser. Enligt rapporten finns det i Skåne ett glapp mellan klimathoten och kommunernas arbete med att klimatanpassa samhället.
Städer som Kristianstad, Helsingborg och Malmö menar man kommit relativt långt i arbetet till skillnad från mindre kommuner som Åstorp, Klippan och Perstorp. Det kan bero på att man i en mindre kommun har mer begränsade resurser.
Länsstyrelsen i Skåne målar även upp en risk för att klimathotet hamnar i skymundan när fokus ligger på totalförsvar och säkerhetspolitik.
En grupp som är extra utsatt när det blir varmare är den äldre befolkningen. Sommaren 2018 dog 700 personer fler än vanligt, de flesta äldre och sköra, till följd av värmen. Samtidigt visar den demografiska utvecklingen att den äldre befolkningen bara fortsätter att växa i många länder.
I Bjuv var man under 2018 tvungna att i panik köpa portabla AC-anläggningar till kommunens äldreboenden på grund av värmen, berättar oppositionsrådet Ulrika Thulin (S).
Nu planeras ett nytt äldreboende i kommunen, där man väljer att inte bygga in någon kylanläggning.
– Med den erfarenheten, och att det bara blir varmare, förstår jag inte varför man inte tar tillfället i akt när man väl bygger nytt. Det är även en arbetsmiljöfråga, säger hon.
Pia Trollehjelm (SD), ordförande i kommunfullmäktige i Bjuv, är trygg med att man inte har byggt in kylanläggning och menar att ansvaret ligger hos fastighetsägaren Hemsö, som kommunen tecknat ett 20-årigt hyresavtal med.
I det planerade boendet ska det finnas ett ventilationssystem med värmeåtervinning, så kallat FTX-system, som man enkelt kan installera ett kylningssystem på, menar hon. Dessutom finns det solskydd på fönstren.
– Fastighetsägaren garanterar en temperatur på 22 grader. Med minst 20 grader och max 24 grader. Skulle de inte leva upp till det så är det deras ansvar, säger hon.
Äldreboenden och höga temperaturer
Efter sommarens värmeböljor införde regeringen under juli månad ett krav på högsta inomhustemperatur på boenden för äldre och funktionshindrade.
Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna rekommendationer får temperaturen numera inte överstiga 26 grader och inte vara lägre än 20 grader. Det råder inga krav på inbyggd nedkylning.
Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se
