Trygg bostad avgörande för kvinnor som flyr våld
En säker bostad är viktigt i arbetet mot mäns våld mot kvinnor, skriver Hyresgästföreningen i södra och norra Skåne. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Hemmet ska vara en trygg plats men för många kvinnor är det en plats för våld.
Det behövs en politik för att säkerställa bostäder för dem som behöver lämna en våldsam partner.
Det skriver företrädare för Hyresgästföreningen i södra och norra Skåne.
Hemmet ska vara en trygg plats – men för många kvinnor är det inte så. När våldet sker innanför hemmets väggar blir bostaden en livsavgörande fråga. Hyresgästföreningen kräver att bostadspolitiken tar hänsyn till våldsutsatta kvinnors situation.
”Orange week” är veckan som startar och leder fram till ”orange day” den 25 november, FN:s internationella dag för att uppmärksamma och motverka våld mot kvinnor och flickor. FN:s organ UN Women beskriver våld i hemmet som ett globalt samhällsproblem som drabbar miljontals kvinnor varje år.
Att lämna en våldsutövare är svårt. Kvinnor försöker i snitt lämna 3–8 gånger innan det lyckas. Ett av de största hindren är bostadsbristen.
Socialstyrelsen skriver att våldet mot kvinnor oftast sker i hemmet, vilket gör bostaden till en central del av lösningen. Enligt Socialstyrelsen utsätts var tredje kvinna för våld i nära relation någon gång i livet och var tionde barn växer upp i ett hem där våld förekommer.
Att lämna en våldsutövare är svårt. Kvinnor försöker i snitt lämna 3–8 gånger innan det lyckas. Ett av de största hindren är bostadsbristen.
Region Skåne slår fast att det varje år framöver behöver byggas 2 519 hyresrätter i Skåne, men trots detta störtdök byggandet när regeringen tog bort investeringsstödet 2022.
En av fem kvinnor inte kan lämna en relation på grund av att det är svårt att hitta en bostad. 57 procent av kvinnorna har inte råd att bo kvar i sitt boende efter en separation.
Hyresgästerna drabbades då av ökade kostnader i och med att hyrestaket som införts med investeringsstödet försvann. Hyrestaket medförde att hyrorna i Sverige i snitt var 2000 kr lägre i nyproduktion med investeringsstöd, än i en bostad byggd utan investeringsstöd. I slutändan innebär avsaknaden av hyresrätter med rimliga hyror att våldsutsatta kvinnor blir fast i farliga relationer.
Ekonomiskt våld är en del av problemet. Våldsutövare kontrollerar ofta ekonomin, vilket gör att kvinnan saknar sparpengar och krediter. Hyresgästföreningens rapport ”Ett eget rum – Bostadsfrågan ur ett jämställdhetsperspektiv” (2025) visar att en av fem kvinnor inte kan lämna en relation på grund av att det är svårt att hitta en bostad. 57 procent av kvinnorna har inte råd att bo kvar i sitt boende efter en separation. När hyrorna stiger och bostadsbristen ökar blir tryggheten en fråga om ekonomi och jämställdhet.
För att se till att kvinnor som lämnar en våldsam partner ska kunna få ett boende har en del kommuner infört en bostadsförtur. Det är positivt och något vi uppmanar alla kommuner att göra.
Vi vill även se att kommunerna avskaffar folkbokföringskravet för att kunna ta del av bostadsförturen. Med ett sådant krav straffas kvinnor som tvingas fly. Våldsutsatta kvinnor kan inte förhålla sig till kommungränser, utan deras bostadsbehov finns snarare oftast i en helt ny kommun.
Vi menar att alla ska ha rätt till ett hem som är en fristad, inte en fälla. Därför måste politikerna agera och ta sitt ansvar:
- Bygg fler hyresrätter med rimliga hyror som säkerställer att det finns bostäder för den som lämnar en otrygg relation.
- Byggtakten kan ökas genom statlig finansiering som investeringsstöd och förmånliga bygglån.
- Garantera tillgång till akuta och långsiktiga bostadslösningar för våldsutsatta kvinnor genom förtur, även de kvinnor som flytt från annan kommun.
Ingen kvinna ska tvingas stanna hos en våldsutövare för att det saknas en trygg bostad.
Liz Jönsson
regionordförande för Hyresgästföreningen norra Skåne och södra Halland
Joel Nordström
vice regionordförande för Hyresgästföreningen södra Skåne
