Ta Svantessons snack om att stärka hushållen med en skopa salt

Förra veckan avslöjade finansminister Elisabeth Svantesson (M) hur stort reformutrymmet blir i Tidöregeringens sista budget. Eller, låt oss i åtminstone hoppas att det blir den sista budgeten de lägger.

80 miljarder kronor, meddelade hon under regeringens kräftskiva. Nu ska det minsann satsas på familjer och människor som fått stå tillbaka under se senaste tre åren, klargjorde hon vidare på ett sensommarvarmt Harpsund.

– Det är en budget som är väl avvägd. Den här lågkonjunkturen måste brytas, sa Elisabeth Svantesson på pressträffen.

De 80 miljarderna är en rejäl ökning från regeringens tidigare budgetar. 2023 låg reformutrymmet på 36 miljarder, 2024 på 40 och 2025 på 60.

Det kan man ju tycka är glädjande nyheter. Men kikar man närmre så är det kanske inte så härligt som Tidölaget vill få det att framstå.

Redan utsatta finansierar

Arbetets politiska chefredaktör, Daniel Swedin, gjorde en fin genomgång om hur Svantesson gått tillväga. Kortfattat kan man säga att utrymmet frigjorts till följd av att man inte ökat anslagen till välfärden, höjt barnbidraget eller a-kassan de senaste åren.

De som fått betala för att det här ökade utrymmet är alltså människor som redan har det knapert. De har sett sin köpkraft flyga all världens väg och knappt kunnat handla mat. Sen har vi såklart fått sämre skola och vård på köpet.

I tre års tid har regeringen aktivt struntat i att lyssna till alla som kämpat. Alla som skrikit sig hesa över sin hållbara ekonomiska situation. Om att inte kunna äta sig mätt. Att inte kunna betala hyran.

Och samtidigt har vi sett hur regionerna satts på svältkurer från regeringen. Regionerna har fått skära ner överallt i vården. Inte minst har nyheterna staplats på hög om detta i Skåne.

Högerpolitikens problem

Hur de här 80 miljarder som Svantesson nu grävt fram återstår väl att se. Men vi kan tillåta oss själva att spekulera litegrann.

Svantesson sa att hushållen kommer få skattelättnader. Vad det nu innebär. Och vilka hushåll det faktiskt gäller.

För det finns en del problem med högerpolitik. Det kanske största är att den inte är till för ganska vanliga människor med ganska vanliga jobb och inkomster. Och om de människorna ska få det bättre krävs det att högerregeringen någonstans gör avkall på sin ideologiska övertygelse.

Det kommer de med största sannolikhet inte att göra. Åtminstone har de inte varit särskilt sugna på att göra det hittills. Bland annat har vi sett de absolut största skattelättnaderna för höginkomsttagare. Och så har vi såklart dåraktiga satsningar på exempelvis rotavdrag.

Kan göra skillnad

Man ska inte låta sig luras av Tidöregeringens uttalanden om att stärka hushållens ekonomi. Man har haft tre år på sig att göra det och struntat i det. Om man inte är höginkomsttagare, såklart.

Därför bör vi ta Svantessons snack om att stärka hushållens ekonomi med en rejäl skopa salt.

80 miljarder i reformutrymme är mycket pengar. Det kan göra stor skillnad om de används på rätt sätt. Sannolikheten för det är tyvärr låg.

Om pengarna mot förmodan används på rätt sätt ska man inte glömma de senaste tre årens misshandel av hushållens plånböcker.

Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se