Stora inkomstskillnader präglar hushållens sparande

Sparandet i Sverige är kraftigt ojämnt fördelat och koncentrerat till hushåll med höga inkomster. Samtidigt är konsumtionen betydligt jämnare mellan olika grupper.

Det visar en ny studie från Statistiska centralbyrån (SCB), framtagen tillsammans med statistikmyndigheter i flera EU-länder.

Studien bygger på så kallade hushållsfördelningsräkenskaper och följer hur inkomster, konsumtion och sparande fördelades mellan hushåll under 2021 – ett år som präglades av pandemin. Förutom Sverige ingår även Slovenien, Nederländerna, Belgien, Italien, Frankrike och Tjeckien. Hushållen har delats in i fem lika stora inkomstgrupper, så kallade kvintiler, och mönstret är tydligt i samtliga länder.

– Sparandet är koncentrerat till hushåll med höga inkomster, medan de lägsta inkomstgrupperna har ett negativt sparande, säger Alice Hindersson, statistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

I den lägsta inkomstgruppen hade ett genomsnittligt hushåll ett negativt sparande på omkring 100 000 kronor, vilket innebär att konsumtionen översteg inkomsterna. Medianhushållet sparade samtidigt runt 30 000 kronor, medan hushåll i den högsta inkomstgruppen sparade omkring 400 000 kronor.

De lägre inkomstgrupperna består till stor del av unga och äldre hushåll, ofta med inkomster från studiemedel eller pension. I den högsta gruppen dominerar i stället hushåll med höga löner och betydande kapitalinkomster. Sammantaget stod den högsta inkomstgruppen för ett sparande på cirka 400 miljarder kronor under året, medan den lägsta gruppen hade ett negativt sparande på omkring 100 miljarder kronor.

Skillnaderna i inkomster är också stora.

– Den högsta av de fem inkomstgrupperna hade 2021 drygt sex gånger så hög disponibel inkomst som den lägsta, enligt Alice Hindersson.

När det gäller konsumtionen är skillnaderna mindre. Alla fem inkomstgrupper lägger ungefär en fjärdedel av sina utgifter på boende, medan en något större andel av inkomsterna går till mat i de lägre inkomstgrupperna.

Studien ger enligt SCB en fördjupad bild av hur olika hushåll påverkas av ekonomiska förändringar. Resultaten bygger på en kombination av registerdata och urvalsundersökningar och är en del av ett pågående arbete med att utveckla hushållsfördelningsräkenskaper inom EU.

Olof Broddesson
olof.broddesson@skanesfolkblad.se