Pengar ställs mot säkerhet för banarbetare

En 25-årig man dog i april efter att ha körts på av ett tåg på bangården i Malmö. En granskning av tidningen Arbetet visar hur oskyddade banarbetare dagligen riskerar sina liv. Och varför Trafikverket inte gör något åt det.

Sveriges järnvägar behöver rustas upp i en rask takt, vilket gör att produktionseffektivitet ibland går före säkerhet. Något som gjorde att en 25-årig man omkom i en arbetsolycka på bangården i Malmö. Det visar en granskning av tidningen Arbetet.

Mannen och hans arbetskamrat var i slutet av april på plats i Malmö för att åtgärda besiktningsanmärkningar i ett av Sveriges mest intensiva spårområden. De var inhyrda banarbetare från en underentreprenör och arbetade på uppdrag av statliga järnvägsbolaget Infranord.

Enligt arbetsplaneringen ska kollegorna ha jobbat med metoden tågvarning när ett tåg kom rusandes mot dem i 158 km/h. Lokföraren nödbromsa när hon fick syn på männen, men tiden var för knapp. Den 25-årige mannen omkom och kollegan skadades allvarligt.

Arbetet skriver att en teori i utredningen av olyckan är att kollegorna använde arbetsmetoden egenförflyttning när olyckan skedde, och inte tågvarning. Men lokföraren sades ha sett männen undersöka en växel, vilket bekräftas av kollegan i polisförhör.

Emil Andersson, förtroendevald på Seko Infraklubben Syd, vill inte uttala sig direkt om olyckan på bangården i Malmö, utan hänvisar till regelverket och att det är upp till utredningen att visa vad som orsakade olyckan. Men när det kommer till säkerhet är han tydlig med var han står.

– Alla säger att säkerheten går först, men Trafikverket är intresserade av att köra tåg, entreprenörerna är intresserade av att tjäna pengar och personalen är intresserade av att komma hem. Vilket gör att det inte alltid är den säkraste arbetsformen som väljs, säger Emil Andersson.

– Det är inte den första olyckan, och inte den sista.

Samtidigt är personalbristen stor i branschen. Emil Andersson pekar på Trafikverkets rapport ”Förslag till åtgärder för att stärka kompetensförsörjningen inom järnvägsområdet”, där det konstateras att det saknas mellan 30 till 50 procent personal för att underhålla och rusta upp järnvägen. Och när det saknas personal blir inte alla jobb gjorda.

– Trafikverket ställer i dag bara utförandekrav, och inte personalkrav. ”Ni ska lösa problemen”. Vi hade kunnat jobba helt säkert om vi var fler, säger han.

När man jobbar med arbetsmetoden tågvarning används inte någon teknik för att informera om var man befinner sig i spåren. Arbetet går istället ut på att ena kollegan håller utkik medan den andra jobbar. Något det ofta slarvas med, enligt Arbetet. När man använder egenförflyttning i spåren får man inte utföra något jobb utan endast gå till och från arbete.

Lokförare vet alltså inte om det befinner sig personer i spåren när denna typ av arbete utförs.

I förebyggande syfte skrivs en säkerhetsplanering ner på en papperslapp som banarbetarna har i fickan. Utifall att Trafikverket dyker upp och gör stickkontroll. Men det är allt, enligt Arbetet.

Trafikverket fick ett viteshot av Transportstyrelsen efter dödsolyckan, och begränsade kort därefter arbetsmetoden tågvarning samt skärpte reglerna för egenförflyttning. Trafikverket undersökte även om det var möjligt att slopa arbetsmetoden, men kom fram till att nackdelarna med att avskaffa tågvarning vägde tyngre än fördelarna.

Därefter beskrev man tågvarning som en fungerande metod så länge regelverket följs, enligt Arbetet. Trots att det internt larmats om faror med arbetsmetoden.

Till tidningen Arbetet säger Trafikverkets säkerhetschef för järnvägsunderhåll, Åsa Anderzén, att det finns olika uppfattningar inom järnvägsbranschen och Trafikverket om att avskaffa tågvarning, och att det skulle påverka “produktionseffektiviteten” för mycket. Men sade samtidigt att säkerheten för arbetarna alltid bör vara det primära.

I Malmö fortsätter polisen att utreda olyckan. Den 25-åriga mannen och kollegans arbetsledare är misstänkt för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott. Han nekar till anklagelserna.

Emil Andersson anser att pengar absolut prioriteras framför banarbetarnas säkerhet.

– Men inte bara pengar utan även tågen och passagerarna prioriteras i högre grad.

Nea Magoo Eriksson
nea.magoo.eriksson@skanesfolkblad.se