Nu får vissa kläder slängas i soppåsen
Världens första storskaliga automatiska anläggning för textilsortering – Siptex i Malmö. Från och med nu ska inga underkläder eller mögliga textiler komma hit. Foto: Johan Nilsson / TT
Våndas du över var du ska sopsortera dina håliga strumpor? Från idag blir det lättare.
Sedan den 1 januari har det varit krav på att kläder och andra textiler ska lämnas för återvinning.
Textinsamlingen sjösattes efter att EU-länderna kommit överens om att öka återvinningen och minska avfallet genom att ge producenterna ett större ansvar.
Det har skapat en hel del frågetecken, både om kapaciteten hos dem som samlar in och hanterar avfallet och hos hjälporganisationer som slagit larm om att kläder av undermålig kvalitet lämnas till dem.
Men idag, den 1 oktober, börjar ett nytt regelverk att gälla genom nya undantag i avfallsförordningen. Naturvårdsverket listar tre typer av textiler som nu är i sin ordning att slänga i slasken med övrigt restavfall:
- består av strumpor eller underkläder.
- är mögligt eller angripet av skadedjur.
- är fläckigt, nedsmutsat, slitet eller trasigt så att det omöjliggör eller avsevärt försvårar förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning.
Skånes största avfallsbolag Sysav skriver i ett pressmeddelande att textiler med små skavanker, som en reva eller en trasig dragkedja, fortfarande ska sorteras och understryker vikten av att textilerna som lämnas till återvinning är torra och väl förpackade.
Anders Malmström
anders.malmstrom@skanesfolkblad.se
Fakta om textilåtervinning
- I Sverige konsumerar vi i genomsnitt 13–14 kilo nyproducerade kläder och hemtextiler per person och år.
- Cirka 7–9 kilo textilavfall per person och år slängdes i restavfallet (soppåsen) eller på återvinningscentraler och gick direkt till förbränning. Det innebär att dubbelt så mycket textil slängdes i soppåsen som lämnades till återanvändning.
- Cirka fyra av tio plagg som slängdes i soppåsen var inte trasiga eller utslitna, utan hade kunnat användas längre tid eller återanvändas.
- Miljönyttan med att tillgängliggöra textilavfall på marknaden för förberedelse för återanvändning eller materialåtervinning är stor jämfört med att förbränna med energiåtervinning.
- Att förbereda för återanvändning, det vill säga förlänga livslängden på en textil, ger störst miljönytta. Fördubblad användningstid kan minska den totala klimatpåverkan med nästan 50 procent.
- Att materialåtervinna textilfiber till ny fiber kan minska den totala klimatpåverkan med upp till 10 procent och minskad miljöpåverkan kopplat till mark- och vattenanvändning.
Källa: Naturvårdsverket
