I nyheter, radio och politiska debatter hör vi ständigt att samhället har blivit hårdare. Det talas om skjutningar, hårdare straff och om att ändra lagar för att kunna sätta yngre barn i fängelse. Men om vi menar allvar med att skapa ett tryggare samhälle måste vi våga prata mer om det som förebygger problem innan de växer sig stora: kultur, fritid, gemenskap och meningsfulla sammanhang.

Nyligen såg jag, som vår representant i kultur- och fritidsnämnden, genrepet av Bruksspelet i Klippan: ”Studio Bombadill”. Föreställningen bygger på en verklig historisk händelse där en lärare i Klippan såg potentialen hos unga människor och såg till att de fick en studio där de kunde spela in sin musik. Det är just sådana insatser som kan förändra liv.

Samtidigt plockas pengar bort från kulturen nationellt. Folkbildningen, ABF och studieförbunden – de som hjälper människor att starta band, hitta replokaler, skapa tillsammans och växa – får sämre förutsättningar. Frågan är vad vi väljer i stället. Ska samhällets svar på ungas utsatthet vara fler fängelser, eller ska vi investera i det som ger barn och unga framtidstro?

Folkhälsorapport barn och unga i Skåne 2024 visar att fler unga känner stress, oro och psykosomatiska besvär, samtidigt som rapporten bygger på svar från närmare 32 000 skånska elever i årskurs 6, årskurs 9 och år 2 på gymnasiet. Den ger ett tydligt underlag för att kommuner behöver satsa mer på hälsofrämjande och förebyggande arbete (Region Skåne, 2024).

Även PEP-rapporten visar att många barn och unga rör sig för lite och att barns hälsa påverkas av de miljöer de växer upp i. Det räcker inte att säga åt barn att må bättre eller röra sig mer. Vi måste skapa förutsättningar för det: trygga mötesplatser, föreningsliv, musik, skapande, rörelse och vuxna som ser dem (Generation Pep, 2024).

Detta stöds också av professor Michael Marmots forskning om ojämlik hälsa. I The Health Gap visar Marmot att hälsa inte bara avgörs av individuella val eller sjukvård, utan av de sociala villkor människor lever under: uppväxtmiljö, utbildning, arbete, ekonomi, inflytande och möjlighet att känna kontroll över sitt liv. Om vi vill minska hälsoklyftor behöver vi därför stärka de miljöer där barn och unga växer upp (Marmot, 2015).

För alla unga passar inte vägen genom högskolan eller de traditionella utbildningsspåren. En del vill uttrycka sig genom musik, teater, dans, skapande eller annat kulturarbete. De måste också få plats i samhället. Kultur är inte en lyx som kan skäras bort när ekonomin blir tuff. Kultur är en del av välfärden, folkhälsan och demokratin.

Bruksspelet är ett fantastiskt exempel här i Klippan. Helene Lindqvist startade upp arbetet med stöd av Klippans kommun och har gett många barn, unga och vuxna en möjlighet att växa, hitta ett sammanhang och känna att de lyckas. Det behövs fler sådana förebilder och möjliggörare i samhället.

Klippans kommun är också en förebild genom Sågen, Ung fritid, kulturskolan, mobila teamet, biblioteken, badhuset, friluftsbadet och alla föreningar som möjliggör en meningsfull fritid. Men om detta arbete ska kunna växa och nå fler behövs mer resurser. Kommunerna behöver prioritera förebyggande kultur- och fritidsverksamhet, och staten behöver bidra med mer långsiktiga statsbidrag.

Det behövs fler platser där unga får känna att de duger, att deras röst spelar roll och att de kan vara med och skapa något tillsammans med andra. Det är sådant som bygger tillit. Det är sådant som gör samhället starkare.

Vi behöver lyfta fram kulturen som en självklar del av det förebyggande arbetet. Ett samhälle blir inte tryggare av att bara bygga fler fängelser. Ett samhälle blir tryggare när fler barn och unga får framtidstro, gemenskap och möjlighet att uttrycka sig.

Ge kulturen mer resurser. Bygg ett samhälle där barn och unga får chans att lyckas – innan problemen har hunnit gå för långt.

Katarina Nime’
Ordförande, Vänsterpartiet i Klippan

Källförteckning

Generation Pep (2024). Pep-rapporten 2024: Hälsoklyfta – ekonomisk ojämlikhet bidrar till barnens hälsoklyfta. Generation Pep.

Marmot, M. (2015). The Health Gap: The Challenge of an Unequal World. London: Bloomsbury.

Region Skåne (2024). Folkhälsorapport barn och unga i Skåne 2024. Region Skåne.