Invasiva arter hotar skånsk matproduktion

Invasiva främmande arter och expansiva inhemska arter sprider sig i en takt som riskerar att slå hårt mot skånskt jordbruk.

Nu kräver landshövding Peter Danielsson kraftfulla nationella åtgärder för att säkra landets livsmedelsförsörjning.

I en skrivelse till landsbygdsminister Peter Kullgren varnar Skånes landshövding Peter Danielsson för att situationen blivit ett akut problem för både jordbruk och trädgårdsnäring då Skånes odlingslandskap är särskilt utsatt.

– Att de expansiva inhemska arterna och de invasiva främmande arterna faktiskt hotar vårt jordbruk och vidare vår livsmedelsproduktion är något vi måste ta på allvar, säger Peter Danielsson.

Det är inte enbart utländska nya arter som ställer till problem. Även inhemska arter som gynnas av ett varmare klimat sprider sig på ett sätt som rubbar balansen. Växtsäsongen i Skåne är i dag cirka 30 dagar längre än den var 1970, vilket skapar ideala förhållanden för skadliga arter att etablera sig permanent.

För att möta hotet föreslår landshövdingen nu att Länsstyrelsen i Skåne får mandat att driva ett nationellt pilotprojekt. Syftet är att snabbt kunna sätta in resurser mot biologiska hot innan de hinner sprida sig till resten av landet.

Ett färskt exempel på de utmaningar som näringen står inför är lövplattmasken (Obama nungara). Den sydamerikanska masken upptäcktes i Skåne i slutet av 2024 och ses som ett direkt hot mot jordhälsan då den livnär sig på daggmaskar.

– Vi är nu i ett vägskäl där endast kraftfulla insatser kan hindra spridningen av lövplattmasken ut i landet, säger Cajza Eriksson, samordnare för invasiva arter på Länsstyrelsen Skåne.

I Malmö stad har man redan tvingats till drastiska åtgärder för att hantera masken, som sprids via global växthandel. Under hösten 2025 hittades masken i nästan en tredjedel av alla perenna arter som köpts in till staden.

För att stoppa spridningen har Malmö stad installerat en specialbyggd värmecontainer i Pildammsparken. Där värms jorden runt nyinköpta plantor upp till 39 grader – en temperatur där maskarna bokstavligen smälter medan växterna klarar sig.

– Det har varit en stor arbetsbelastning. Innan vi fick containern lade vårt arbetslag cirka 150 timmar i veckan på att kontrollera växterna manuellt, berättade Mathias Levin, arbetsledare för Malmö stads perenngrupp, för Skånes Folkblad i en tidigare artikel om lövplattmasken.

Peter Danielsson menar att det inte räcker med lokala initiativ som i Malmö utan han vill se en nationell strategi som inkluderar:

• ett pilotprojekt i Skåne där Länsstyrelsen får mandat och resurser att snabbt motverka biologiska hot som riskerar livsmedelsproduktionen både i Skåne och resten av landet
• statliga bidrag för att stötta växtimportörerna i deras arbete mot spridningen av invasiva arter
• uppdrag, resurser och lagstöd för att bekämpa expansiva inhemska växtarter
• uppdrag till berörda nationella myndigheter att samverka med länsstyrelserna i bekämpningen av invasiva och expansiva arter som hotar livsmedelsproduktionen, inklusive att se över behovet av ändringar i lagar och förordningar för att möjliggöra en effektiv bekämpning.

Utöver plattmasken är det för betesdjur giftiga ogräset Stånds, som snabbt breder ut sig i södra Sverige, ett mycket allvarligt problem, enligt Länsstyrelsen i Skåne.

Olof Broddesson
olof.broddesson@skanesfolkblad.se