I Sverige börjar det bli en klassfråga att ta semester

Semestern. Kanske den bästa tiden på året.

Sena, ljusa och ljumma kvällar. Sovmorgon. Långa och lata dagar på stranden. Eller långa och lata dagar hemma när det regnar.

Att varje arbetande svensk får fem veckors betald semester är en av arbetarrörelsens största framgångar. 25 dagar av återhämtning för kropp och själ.

Men semestern går inte längre att ta för givet. Inte inte för alla, åtminstone. Gissningsvis är det inte så svårt att lista ut vilkas semester det är som får stryka på foten.

Håller semestern på att bli en klassfråga?

Var fjärde låginkomsttagare kommer inte ta någon semester alls i år. Det visar en ny undersökning som Länsförsäkringar gjort.

För höginkomsttagarna ser det lite annorlunda ut. Där är det bara var tjugonde som inte planerar att ta någon semester i år.

Håller semestern på att bli en klassfråga?

Ja, det verkar faktiskt inte bättre.

Fler och fler planerar dessutom att stanna hemma under semestern. Om vi därtill kikar på vad svenskarna planerar att hitta på under semestern så ökar intresset för gratisaktiviteterna.

Däremot är det inte kanon för svensk ekonomi.

Det är sannerligen inget fel på gratisaktiviteter.

Däremot är det inte kanon för svensk ekonomi i stort att folk inte spenderar några pengar. Sämre köpkraft hos hushållen innebär också att den svenska ekonomin står still. Men det kan knappast barnfamiljerna som kämpar för sin överlevnad ta hänsyn till.

Fler familjer vittnar om att det blir allt svårare att ens ha råd med att barnen har sommarlov. När matkostnaderna stuckit iväg är det helt enkelt för dyrt att ha ungarna hemma.

Att det inte spenderas några pengar är verkligen inte märkligt.

Regeringen borde bry sig mer om de svenska hushållens köpkraft. Om inte för att se till att fler kan köpa mat och ha en dräglig sommar, så åtminstone för att få igång den svenska ekonomin.

I Tidöregeringens Sverige är semestern både fattig och karg.

Men icke. De har snarare gjort allt i sin makt för att inte stärka de svenska hushållens köpkraft. Sedan den 1 juli har Tidöregeringen dessutom dragit in det extra bostadsbidraget som funnits för barnfamiljer sedan pandemin.

Regeringen har till och med lyckats med att krympa den svenska ekonomin samtidigt som man ökar utsläppen. Det borde inte gå att göra. Men i Tidögängets Sverige är det tydligen möjligt.

De flesta brukade nog tycka att sommaren är den härligaste tiden på året. Men i Ulf Kristerssons Sverige är den kanske inte det längre.

I Tidöregeringens Sverige är sommarsemestern både fattig och karg.

Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se