Inkomstskillnaderna ökar i Skåne – men inte överallt

Vid en första anblick kan utvecklingen se ljus ut: Sedan 1990-talets början har svenska hushålls inkomst efter skatt och utgifter ökat med 60 procent, även med hänsyn tagen till inflation. Det visar Statistiska centralbyråns (SCB) sammanställning över svenska folkets inkomster.

Men ökningen är inte jämnt fördelad mellan alla inkomstgrupper. Gapet mellan höginkomsttagare och låginkomsttagare har vuxit stadigt under decennier. Den så kallade ginikoefficienten, som visar just ojämlikhet mellan inkomster, har stigit med med 37 procent sedan 1991. Som störst hittills var skillnaden vid högkonjunkturen 2021 då en viss del av befolkningen hade höga kapitalinkomster.

Vilka effekter det får när inkomstskillnaderna ökar är landets nationalekonomer inte helt eniga om. Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN), argumenterar för att inkomstskillnader kan vara positiva för samhället.

”En del av den här utvecklingen kan sporra människor att försöka bli ännu bättre i sina karriärer.”

– En del av den här utvecklingen kan sporra människor att försöka bli ännu bättre i sina karriärer och jobba ännu hårdare. Det signalerar att det kommer att kunna löna sig att anstränga sig och utbilda sig mer och bli ledare. Dessutom är det intressant att se vilka sektorer som går bra i näringslivet, och vilka som går mindre bra. Återigen, det här är privata arbetsgivare som väljer att lägga sina egna medel på att anställa de här ledarna, sa han till tidningen Näringslivet i februari i år.

Jesper Roine, biträdande professor vid Handelshögskolan i Stockholm, pekar däremot på de negativa konsekvenserna av ökad ekonomisk ojämlikhet och hur den kan leda till minskad social rörlighet och göra samhället mer instabilt. Vikten av att födas in i rätt inkomstskikt har blivit tyngre. Segregationen stärks, menar han.

Utvecklingen i skånska kommuner ser olika ut. Vid senast mätta inkomståret 2023 var inkomstskillnaden inom en och samma kommun som minst i Bromölla och som störst i Båstad.

Sett till det senaste dryga decenniet har skillnaderna minskat mest i Simrishamn och ökat mest i Lomma och Kävlinge.

SCB påpekar i sin rapport att det är kapitalinkomster som är den viktigaste faktorn till att skillnaderna ökar. Om man enbart räknar löneinkomster så har det inte hänt så mycket med skillnaden mellan hög- och låginkomsttagare sedan 2009.

Inom politiken väcker utvecklingen starka reaktioner.

– Det är ett resultat av en medveten politik – en slags omvänd Robin Hood där man tar från de fattiga och ger till de rika, säger Malcolm Momodou Jallow, riksdagsledamot för Vänsterpartiet.

”Det är en fruktansvärd utveckling. De rika får skattesänkningar medan vanligt folk lämnas i sticket.”

Enligt honom finns flera exempel på att regeringen driver på de ökade inkomstskillnaderna. I regeringens budget för 2025 gäller det främst förstärkt jobbskatteavdrag för höginkomsttagare, höjd brytpunkt för statlig inkomstskatt och slopandet av skatt på sparformen ISK upp till vissa belopp.

– Det är en fruktansvärd utveckling. De rika får skattesänkningar medan vanligt folk lämnas i sticket. Det är en klasspolitik som gynnar de rikaste medan välfärden blöder och barn vräks från sina hem, säger han.

Detta kombineras med redan befintliga skattelättnader för höginkomsttagare. Bland dem rot- och rut-avdraget. Taket för det förstnämnda höjer regeringen tillfälligt i år.

– Det är ett bidrag för de rika. Varför ska du få göra avdrag för renoveringar av din pool vid ditt hus i Spanien samtidigt som renoveringsstödet för till exempel hyresrätter tagits bort, undrar han.

Som alternativ nämner han det renoveringsstöd som infördes 2016. Som innebar att hyresvärdar i vissa områden kunde få stöd om de renoverade eller energieffektiviserade sina lägenheter i utbyte mot att hyresgäster fick rabatt på hyran. Stödet försvann när M, KD och SD fick igenom sitt budgetförslag inför 2019.

– Samtidigt är vår infrastruktur eftersatt och allt fler måste vända på varje krona för att få råd med hyra och mat, säger han.

Skånes Folkblad har sökt kommentar från företrädare för samtliga partier som ingår i nuvarande regering. Liberalerna avböjer medan Moderaterna och Kristdemokraterna inte har återkommit.

Anders Malmström
anders.malmstrom@skanesfolkblad.se
Hiram Li
hiram.li@skanesfolkblad.se