Busch kommer nog inte vara den enda som gråter över kärnkraften

Nu är den äntligen här. Eller kanske i alla fall. Kärnkraften.

I ett blåsigt Varberg samlade regeringen pressen för att avslöja nyheten om att Vattenfall nu eventuellt kommer bygga små, modulära reaktorer.

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) var tårfylld. Främst av pollen, men hon sa att även kärnkraften nästan var värd att fälla en tår över.

Och ja. Det är ju rimligt att hon säger så givet det hörn regeringen målat in sig i när det kommer till kärnkraften.

En liten tillbakablick kan vara på sin plats.

Hin håles finansieringsmodell

2022 var energipriserna skyhöga till följd av Rysslands krig i Ukraina. Tidögänget gick därför till val på att ny kärnkraft skulle byggas.

De vann valet, men frågetecknen var fortfarande många.

Exakt hur byggandet av kärnkraft skulle gå till visste ingen. Eller vad det skulle kosta för den delen. Eller var notan skulle landa.

Efter det har det varit som att bevittna en tågolycka som pågått i tre års tid.

Få vill bygga ny kärnkraft. Det är dyrt. Det tar lång tid. Och det är knappast helt riskfritt.

Men. För ungefär ett år sedan höll regeringen en pressträff om hur kärnkraften skulle finansieras. Och det var en finansieringsmodell framtagen av hin håle själv.

Enligt Energimyndighetens beräkningar kommer marknadspriset på el 2045 ligga runt 50-60 öre per kilowattimme. Samtidigt tror man att priset för kärnkraft är nästan dubbelt så dyrt, mellan 90-112 öre per kilowattimme.

Lösningen på det här var att staten skulle garantera de som bygger kärnkraft ett elpris på 80 öre per kilowattimme, oavsett om marknadspriset skulle vara lägre från förnybara källor.

Alltså: staten skulle garantera ett högt elpris till konsumenterna. Allt för att de bestämt sig för att kärnkraft är lösningen.

Men. Det slutar inte vara genant där.

Robust elsystem

I tre års tid har Ebba Busch gastat om hur instabilt elsystemet är. Därför behövs kärnkraften, menar hon.

Döm om ens förvåning när Energiforsk, som ägs av bland andra Svenska kraftnät och Energibolagen, släppte en rapport i somras som avslöjade att det svenska elsystemet är mer robust när vi allt mer gått över till vindkraft.

– Det finns inget i de data som vi har tittat på som pekar på att det blivit mindre stabilt under den här förändringen det senaste årtiondet. Snarare tvärtom, säger Mikael Odenberger, en av forskarna som skrivit rapporten, till DN.

Något investeringsbeslut för de nya kärnkraftverken är ännu inte taget. Det återstår att se hur dyr notan blir för svenska skattebetalarna och hur högt elpriset blir. Eller om det ens byggs några. För det vet vi ingen ännu, trots att regeringen vill ge sken av det.

För dem verkar det vara en seger att svenska folket nu kan bli garanterade ett högt elpris.

Det behövs knappast en påminnelse vilket elområde Skåne tillhör.

Om regeringens kärnkraftsdrömmar och finansieringsmodeller går i uppfyllelse kommer Ebba Busch inte vara den enda som fäller tårar.

Även skåningar lär fälla tårar när framtidens elräkningar dimper ner i brevlådorna.

Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se