Bostadsmarknaden stoppar framtidsplaner för unga vuxna
Unga har allt svårare at ta sig in på bostadsmarknaden. Foto: Hyresgästföreningen
Bostadsmarknaden är svår för unga vuxna. Var femte 20-27-åring bor fortfarande kvar hemma hos sina föräldrar – motsvarande drygt 200 000 personer.
Bostadsmarknaden är svår för unga vuxna. Var femte 20-27-åring bor fortfarande kvar hemma hos sina föräldrar – motsvarande drygt 200 000 personer.
I Malmö/Lund är siffran lägre, 15 procent, men det finns en utbredd oro för framtiden även här.
Nästan alla unga som bor hemma uppger att de egentligen vill flytta, men hindras av köer, höga hyror och tillfälliga kontrakt. Sedan Hyresgästföreningen började följa frågan 1997 har andelen unga som bor kvar hemma ökat från 15 till 21 procent. Jämfört med toppnoteringen 2019, då nästan var tredje ung bodde kvar hos föräldrarna, har siffran sjunkit något. På riksnivå handlar det om omkring 184 000 unga, i Malmö/Lund runt 8 500.
– Vi har i rapporten kommit fram till att nästan inga unga egentligen vill bo i andra hand eller vara inneboende. Det är endast någon enstaka procent som vill ha det så. Unga vill bo i en egen riktig bostad och inte hos någon hobbyvärd, i en källare eller hemma, säger Ragnar Bengtsson, bostadsmarknadsanalytiker på Hyresgästföreningen.
Rapporten visar också att 41 procent av de unga oroar sig för att inte kunna hitta en bostad i framtiden. Rapporten slår fast att unga vuxnas möjligheter till ett eget hem är avgörande för såväl studier, arbete som familjebildning.

– I Malmö och Lund tvekar 30 procent av de unga inför att bilda familj på grund av läget på bostadsmarknaden. Det ger dem en pessimistisk bild av framtiden. Effekten blir att livet sätts på vänt, säger Ragnar Bengtsson.
– Det blir samtidigt svårare för företagen att få tag på den personal de vill, de får välja på dem som redan bor i närheten. Det blir också svårare för högskolor när bara de som har det bäst förspänt kan få plats. De kanske bäst lämpade kan inte flytta, säger Ragnar Bengtsson.
Trots att problemen är omfattande visar Malmö/Lund en mer positiv utveckling än landets övriga storstäder. Här har andelen hemmaboende minskat sedan 2019, från 28 till 15 procent. Utvecklingen visar att en förändring är möjlig, men att det krävs politiska beslut och långsiktiga satsningar.
– Men endast sex procent av de unga i Malmö och Lund tycker att politiker gör tillräckligt för bostadsmarknaden. Byggandet har fullständigt kollapsat då regeringen inte har någon som helst politik som leder till ökat byggande. Trenden av att hemmaboende har minskat något sedan 2019 tror vi kommer att brytas i och med att man inte bygger något alls nu. Lågränteåren gjorde ändå att unga kom ut ur sina föräldrahem trots att det var dyrt, säger Ragnar Bengtsson.
Tror du nyligen gjorda räntesänkningar kan förändra läget?
– När byggandet tog fart senast var när räntorna gick ner till 0 procent. Det krävs jättemycket pengar vid bostadsbyggande och det finns ingen ny lösning på det. Det är svårt att betala aktuella marknadshyror när man ska leva på CSN-lån, säger Ragnar Bengtsson.
Hur kan problemet lösas då?
– På lång sikt behöver staten ta fram en nationell översiktsplan som pekar på var det ska byggas och hur många bostäder som ska byggas. För det andra behöver staten ställa upp med finansiering med förmånliga bygglån – låna ut till låg ränta, säger Ragnar Bengtsson.
– På kort sikt så behöver man elda på bostadsbidraget. Det som blev mer generöst nu gäller bara barnfamiljer och inte studenter. Utan bidrag blir betalningsförmågan väldigt låg för unga studenter, säger Ragnar Bengtsson.
– Staten måste ta tag i problemet. Vi måste ha politiker som fattar beslut och levererar det de har lovat, säger Ragnar Bengtsson.
Olof Broddesson
olof.broddesson@skanesfolkblad.se






