Regeringen struntar i konsekvenserna för mammor utsatta för ekonomiskt våld

Riksrevisionen har granskat statens arbete för att motverka ekonomiskt våld i nära relationer, vilket innebär att ta kontroll över en annans ekonomi eller att utnyttja och förstöra dennes tillgångar. Det kan handla om att den våldsutsatta (oftast en kvinna) inte har tillgång till egna pengar, luras eller hotas till att skriva under lån eller får sina saker sönderslagna.

Riksrevisionens slutsats är att det finns stora brister i statens arbete. Skyddet mot
ekonomiskt våld och stödet efter utsatthet bedöms vara undermåligt. Lagstiftningen t o m underlättar möjligheten att utöva ekonomiskt våld. Det kan göra det svårare att lämna en våldsam partner och ökar risken för att utsatta stannar kvar i relationen. Effekterna kan bli långvariga ekonomiska problem och ohälsa.

I mina tidigare arbeten som socialarbetare och Malmö stads samordnare mot alla former av våld i nära relationer såg jag åtskilliga exempel på det ekonomiska våldet. Många blir
hemlösa när de flyr en våldsam relation. Om det finns skulder är det nästan omöjligt att få en lägenhet. Vid en flykt får hon sällan med sig sina ägodelar utan måste köpa nya. Den som flyttar riskerar att bli arbetslös – det kan ta tid att hitta ett nytt arbete på den nya orten. Vissa behöver fly flera gånger och hinner inte få något ordnat liv innan det är dags igen. Fysiska skador, depressioner och krisreaktioner kan leda till sjukskrivning och ibland behov av medicinering. Enskilda med skyddade personuppgifter måste undvika att hamna i olika register. Att anmäla sig som bonuskund är en säkerhetsrisk. De får därmed inte del av rabatter. Separation medför ofta en långdragen process kring vårdnad, boende och umgänge. Många våldsutövare motsätter sig att betala underhållsbidrag och förhalar
bodelning. Utgifterna ökar medan inkomsterna minskar.

Även barnen drabbas. Deras möjlighet till tryggt boende, kamrater, kläder, aktiviteter med mera påverkas minst lika mycket.

Det ekonomiska våldet har länge försummats. Den nuvarande regeringens politik förvärrar de utsattas situation ytterligare. Särskilt om de är mammor. Flertalet är ensamstående och ensamstående mammor är i allmänhet en ekonomiskt sårbar grupp. De ekonomiska konsekvenserna av våldet läggs ovanpå. Många har dessutom tvingats säga upp kontakten med vänner, tidigare grannar och arbetskamrater och ibland även släktingar för att deras nya bostadsort och andra uppgifter inte ska avslöjas. De kan bli mycket isolerade vilket minskar möjligheten att få hjälp av anhöriga. Istället blir de beroende av samhällets insatser. När regeringen nu avskaffar det tillfälliga bostadsbidraget, höjer högkostnadsskyddet för mediciner och inte har ökat barnbidraget slår det extra hårt mot dessa mammor och barn.

Regeringen säger att de prioriterar våld i nära relation. Den tar dock inte hänsyn till
våldsutsatta kvinnors och deras barns grundläggande behov. Förstår inte regeringen
problemet – eller bryr den sig inte?

Margot Olsson
före detta samordnare för arbete mot våld i nära relation