Personal på ortopedin: ”Många av oss känner oss osedda”

Skånes universitetssjukhus( Sus) Foto: Johan Nilsson/TT

Är “god arbetsmoral” att ständigt ställa upp, arbeta trots utmattning och sjukdom, och samtidigt acceptera en ohållbar arbetssituation? Det frågar sig undersköterskor och sjuksköterskor på ortopediavdelningar i Malmö.

Vi på Ortopeden läste idag en artikel där vår ledningschef uttalade sig om att det varit dålig arbetsmoral bland våra kollegor.

Vi är upprörda över att inte ha en ansvarsfull och fungerande ledning som faktiskt bryr sig om sina medarbetare, där chefsbyten blivit en återkommande trend bland enhetschefer.

Under sjukperioder vinter/vår har många behövt arbeta dubbelt eller ta extra arbetspass på grund av den höga arbetsbelastning som denna vinter orsakat. Är detta dålig arbetsmoral? När många arbetar hårt och sedan själva blir sjukskrivna? Eller när vi undersköterskor och sjuksköterskor går på knäna till följd av alla dessa överbeläggningar som ledningen beslutat om – överbeläggningar som, för kännedom, inte skulle finnas i det nya bygget?

Vi vill också tydliggöra att våra överbeläggningar inom ortopedverksamheten ofta placeras i utrymmen som benämns som “rum” men som inte är adekvata för vård. Dessa utrymmen saknar ofta rätt förutsättningar för säker och värdig patientvård och innebär dessutom en potentiell brandrisk. Detta är en allvarlig fråga som påverkar både arbetsmiljö och patientsäkerhet.

Detta leder till att personal går hem helt slutkörda, utan ork att ens ta en dusch eller umgås med sina barn.

Vi vill också understryka att detta inte enbart handlar om vår arbetsmiljö – det handlar om patientsäkerhet. När personal arbetar dubbelpass utan tillräcklig återhämtning ökar risken för misstag. När vårdtyngden är så hög som den är idag får varje patient mindre tid än vad de har rätt till.

Vi ställer oss därför frågan: hur definierar ledningen “god arbetsmoral”? Är det att ständigt ställa upp, arbeta trots utmattning och sjukdom, och samtidigt acceptera en ohållbar arbetssituation?

Utöver detta förväntas vi bedriva förbättringsarbete där färre ska vårda fler. Samtidigt är vårdtyngden högre än på många andra enheter, och vi ser en utveckling där en allt äldre befolkning vårdas längre i hemmet innan de kommer till oss – vilket ytterligare ökar komplexiteten i vården.

För att citera Jenny Winnerstrand: “det är mycket ny personal”. Då uppmanar vi Jenny att ta en ordentlig överblick över ortopedverksamheten och börja ifrågasätta sina egna beslut och sitt ledarskap – varför väljer så många erfarna medarbetare att sluta?

Många av oss känner oss osedda, ohörda och djupt svikna av denna ledning. 

undersköterskor och sjuksköterskor
ortopediavdelningar i Malmö