Så hjälper Elfenbenskusten till att värma Ystadshem

Gillar du cashewnötter? Har du funderat på varför de nästan alltid säljs utan skal? Har du i samband med det också funderat på var skalet tar vägen? Ett av många svar är att skalen kan se till att du inte fryser i vinter.

En kall dag tidigt i december 2025 promenerar jag runt på Ystad energis produktionsanläggning för fjärrvärme på Koppargatan i Ystad. En stor hjullastare far omkring och hämtar skopor med brännbar materia från olika högar.

Det knastrar under fötterna när jag följer fjärrvärmechefen Vinko Culjak i hasorna, men det är inte snö. Det är – cashewskal. Från Elfenbenskusten.

– Det är en jättebra produkt i kombination med träfliset som vi eldar med. Det har en betydligt lägre fukthalt och dubbla energiinnehållet jämfört med fliset, säger Vinko Culjak.

På ytan utomhus runt de stora biobränslepannorna ligger stora högar med träflis, trädgårdsgrot och för dagen en nylevererad hög med cashewskal. 

– Vi håller alltid utkik efter alternativa bränslen. Jag var för något år sedan i dialog med en leverantör i Danmark som tipsade om just cashewskalen och vi bestämde oss för att testa. Säsongen 2024/2025 blev första året vi eldade med skalen, säger Vinko Culjak.

Vi närmar oss en hög som innehåller 30 ton cashewskal. Innan de hamnar i Ystad har de lokalt rostats eller ångats först för att göra det yttre skalet sprött. Därefter knäcks det bort – ofta för hand med enkla verktyg eller med maskiner – för att frilägga nöten, som ligger innesluten i skalet som är giftigt innan det rostats eller ångats då det innehåller anakardinsyra.

4-5 leveranser blir det per vecka. Varje lastbil levererar 30 ton åt gången. På ett år förbränns cirka 5 500 ton cashewskal på den lokala anläggningen. Ystad energi är inte ensamma om att använda cashewskal men det är inte heller vanligt. 

– Det är vanligare i Danmark och södra Europa. Men det är inte så värst länge sedan som det inte fanns någon avsättning alls för skalen. Då eldades de bara upp på plats. Nu finns marknaden, säger Vinko Culjak.

Förr skeppades nötterna från Afrika till Asien för att där skalas för hand. Sedan skeppades merparten tillbaka. Nu skalas nötterna lokalt där också den största konsumtionen sker. Nötterna är en vanlig ingrediens i den vardagliga maten i Elfenbenskusten och flera andra afrikanska länder. I Europa är nöten framförallt ett snack.

Skalen i högen luktar aningen syrligt. De är mörka i färgen och lite oljiga. För att få en lagom blandning blandas skalen vid förbränning med det svenska träfliset, men också med trädelar från svenska trädgårdar. 25 procent av innehållet i förbränningen är cashewskal. Men tack vare dess höga energiinnehåll motsvarar det 33 procent i energinnehåll. 

– Vi har också använt rester från olivproduktion som också är en biogen restprodukt. Det fungerade bra men där har marknaden visat sig ostabil. Vid goda skördar gick det bra men vid sämre stod vi utan leveranser. Då ser tillgången på skal ut att vara mer tillförlitlig, säger Vinko Culjak.

Innan vi hinner fråga själva berättar VInko Culjak att han flera gånger fått frågan hur miljöriktigt det egentligen är att skeppa hit skal från Elfenbenskusten. 

– Det är i paritet med det svenska träfliset faktiskt. Leverantörerna av det vi eldar måste redovisa vad varje produkt och varje transport belastar miljön. Och då skalen är en restprodukt som annars eldats upp lokalt till ingen nytta, är belastningen på miljön relativt låg. Träfliset är också en restprodukt men det räknar man annorlunda på, säger Vinko Culjak. 

Hjullastaren har under tiden vi pratat hämtat flera skopor med olika materia, och tippat det i en stor hög där sedan en stor gripklo på en travers tar över nästa uppgift. Gripklon arbetar dygnet runt med att hämta det som ska brännas på marken för att sedan förse biobränslepannorna med lagom doser bränsle. I temperaturer kring 900-1000 grader sväljer ugnarna cirka 200-250 ton flis, trädgårdsrot och skal varje dygn.

Olof Broddesson
olof.broddesson@skanesfolkblad.se