Skånetrafikens resenärer har faktiskt betalat tillräckligt nu

Från och med 7 januari 2026 höjs priset på Skånetrafikens biljetter.

I veckan beslutade regionstyret att Skånetrafikens biljettpriser höjs från och med den 7 januari 2026, trots att man gjort rejäla överskott. Orättvist, menar Rasmus Hansson.

Nu ska det bli dyrare att resa med Skånetrafiken. Beslutet togs av det borgerliga styret i Region Skåne tidigare i veckan.

Från och med 7 januari 2026 blir periodkorten tre procent dyrare. I faktiska kronor blir det mellan 21-41 kronor dyrare med ett månadskort, beroende på vilka zoner som ingår i kortet.

Dessutom bestämde man sig för att slopa målet om en klimatneutral kollektivtrafik.

Att en region höjer biljettpriserna är kanske inte konstigt i sig. Det sker ju med jämna mellanrum.

Men det delikata i att det skånska regionstyret väljer att höja priserna är att Skånetrafiken gör enorma överskott för andra året i rad.

840 miljoner i överskott

Förra året gick man med 640 miljoner kronor i överskott. I år väntas det bli 840 miljoner kronor i överskott.

Dessutom har biljettpriserna för kollektivtrafiken i Skåne höjts med upp till 15 procent de senaste fyra åren.

Varför väljer regionstyret att höja priserna igen? undrar kanske vän av ordning.

Regionstyret menar att överskottet ska gå till att täcka underskottet i sjukvården.

Och det är kanske en rimlig tanke.

Men man kan ju fråga sig varför det är Skånetrafikens resenärer som ska få ta den kostnaden?

Underskottet i sjukvården ska alltså finansieras av de som dagligen pendlar med kollektivtrafiken. De som inte använder bilen. De som kanske inte ens har råd att äga en bil.

Dyrare kollektivtrafik

Orättvisorna för alla som åker kollektivt slutar inte där.

Länge har vi haft en debatt i Sverige om hur mycket bensin- och dieselpriserna skjutit i höjden. Förra valrörelsen handlade nästan uteslutande om de höga bränslepriserna.

Vad man däremot pratade mindre om är hur mycket dyrare det blivit att åka kollektivt.

Förra året gjorde SVT en genomgång av kostnaderna för att åka kollektivt i Sverige.

Den visar att de senaste tio åren har både bensin och diesel, i relation till inflationen, faktiskt blivit en procent billigare.

Prisutvecklingen för kollektivtrafiken har däremot blivit rejält mycket högre. Tio procent dyrare.

Det är en kraftig skillnad för alla som dagligen förlitar sig på tåg och buss. Två av tre svenskar förlitar sig helt eller delvis på kollektivtrafiken.

Orättvist

Men konstigt nog diskuteras detta inte lika mycket. Kanske är det för att det oftast inte är lika kapitalstarka grupper som drabbas av höjningar i kollektivtrafiken. Men när bränslepriset höjs blir det ramaskri för alla som kör en SUV.

Med tanke på att det blivit billigare med bränsle och dyrare med kollektivtrafik riskerar man också att tappa alla de som idag kan äga en bil men istället väljer att ta buss eller tåg.

Att tappa resenärer skulle vara en riktigt dåligt affär för Skånetrafiken. Och vi kan bara föreställa oss hur dyrt det hade blivit med biljetter om Skånetrafiken gått med underskott.

De senaste åren har många svenskar, och inte minst skåningar, drabbats av en rejäl kostnadschock.

Matpriserna har dragit iväg och likaså boendekostnaderna. Om man redan kämpar med att vända och vrida på varje krona sticker det nog i ögonen att ens månadskort ska bli dyrare. Inte minst när Skånetrafiken gör rejäla överskott för andra året i rad.

95 procent nöjda

Ännu en intressant detalj i sammanhanget är att regionstyret väljer att behålla priset på 595 kronor för Skånetrafikens sommarkort, tidigare kostade det 829 kronor. Det nya priset infördes 2024 och den här sommaren slog man försäljningsrekord.

Dessutom var 95 procent nöjda med sin biljett.

Tänka sig. Sänkta priser lockar människor att åka kollektivt. Något att fundera över för framtidens prissättningar.

För det finns faktiskt ingen rättvisa i att de som dagligen åker med Skånetrafiken ska betala ännu mer.

De har betalat tillräckligt.

Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se

Skånes Folkblads ledarsida har beteckningen oberoende socialdemokratisk och är en del av tidningens opinionsjournalistik. Ledarskribenterna skriver utifrån ett redaktionellt oberoende. Nyhetsjournalistiken är politiskt obunden.