Tyvärr fick Göran Persson fel – tänderna är en klassfråga
Sedan regeringens tandvårdsreform trädde i kraft i januari är det färre unga som besöker tandläkaren.
Allt färre unga har råd att gå till tandläkaren efter regeringens tandvårdsreform. Tändernas status är fortfarande en klassmarkering, skriver Rasmus Hansson.
Vid årsskiftet sänkte regeringen åldersgränsen för avgiftsfri tandvård, från 23 år till 19. Istället genomförde man en reform för att göra tandvården billigare för äldre.
Det har fått precis den effekt man hade kunnat tro. Färre unga går nu till tandläkaren.
I Sverige har antalet tandläkarbesök bland unga minskat med 60 procent. Det visar siffror som Ekot tagit fram från regionerna.
I perioden januari till oktober 2024 behandlades 27 895 personer mellan 20 och 23 år i Skåne.
Under 2025 har den siffran sjunkit till 11 516 personer.
Och det är knappast märkligt att det blivit så.
Tandvårdslagen spelar ingen roll
Ungdomsarbetslösheten är skyhög och hushållen kämpar med ekonomin.
Vi kan nog alla föreställa oss vilken socioekonomisk bakgrund man har om man skippar att gå till tandläkaren som ung vuxen.
Socialstyrelsen har dessutom tagit fram siffror på just detta. Skillnaden på människors munhälsa växer mellan socioekonomiska grupper.
Att vi har en tandvårdslag som säger ”Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen” verkar inte spela någon roll.
Det är tydligen bara de med störst plånbok som ska få gå till tandläkaren.
Men. Det positiva är att det inte måste vara så här. Det går att förändra. Vi kan faktiskt uppfylla den där tandvårdslagen någon gång.
Och vi alla vet nog från vilken sida av den politiska skalan en sådan typ av reform måste komma.
Nio av tio svenskar positiva
Enligt en undersökning från Novus, gjord på beställning av fackförbunden Seko, Handels och Byggnads, vill nio av tio svenskar att tandvården ska ingå i det vanliga högkostnadsskyddet för vård.
I åldersgruppen 18-34 år menar 67 procent att de skulle vara mer benägna att rösta på ett parti som driver frågan.
Det här är alltså en riktig valvinnarfråga.
När Skånes Folkblad intervjuade Magdalena Andersson under hennes besök i Malmö under 1 maj pratade hon om just tandvården. Det är en fråga S vill driva, men det är också svårt.
Tandläkarmarknaden är väldigt privatiserad. Att införa avgiftsfri tandvård är inget man bara gör i en handvändning, konstaterade S-ledaren då.
Billigare än rut och rot
Någonstans måste man börja. Det finns en stark opinion för en avgiftsfri tandvård. Och det är dags att börja reda upp.
För kostanden är faktiskt inte så farligt dyr.
Enligt en statlig utredning från 2021 skulle det kosta någonstans mellan 6-7 miljarder kronor för ett högkostnadsskydd inom tandvården, likt det vi har inom den vanliga vården.
Det är inte ens hälften av vad rut- och rotavdragen kostar statskassan.
Göran Persson fick fel
1997 skrev Göran Persson följande i sin självbiografi:
”Jag är fast besluten att se till att vi aldrig kommer tillbaka till ett samhälle där tändernas status blir ett klassmärke igen.”
Nästan 30 år senare kan vi konstatera att Perssons vilja var god.
Tyvärr fick han fel.
Tändernas status är fortfarande ett klassmärke när vi snart går in 2026.
Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se




