TIO-tandvården, ett röstfiske utan inriktning på framtidens munhälsa

Dessförinnan hade utbildning till tandhygienist startat någon gång på 60-talet. Dessutom fanns tidiga projekt som framgångsrikt fokuserade på tandhälsa. Projekt i Dalarna, Gustafs och Särna, var exempel som aktivt stöddes av Socialstyrelsen. Den framtida munhälsan var i fokus.

Tandvårdsförsäkringen har reviderats ett tiotal gånger. På 90-talet började hälsoinriktningen att få lämna plats åt prioritering av tandläkarkårens lönsamhet i ”reparationstandvården”, av folkhumorn kallad ”Drill, Fill and Bill”. Tandvårdsförsäkringens urspårning kulminerade vid sekelskiftet med avreglering av tandläkeriets priser. Den nuvarande prioriteringen gäller fortfarande, skapar hög lönsamhet åt tandvården som koncentreras till befolkningstäta och betalningsstarka områden.

Denna prioritering, som skapar ojämlik tandvård, stöds av SD-regeringen, inte minst med sänkning av ålderstaket för ungdomarnas fria tandvård, som riskerar att placera in en stor del av dessa ungdomar i den grupp som inte har råd med tandvård. Denna sänkning är mycket allvarlig om man skall ha siktet inställd på den framtida tandhälsan. En patient, som säger sig må bra, kan bära på symptom som, om den undgår upptäckt, kan resultera i en allvarlig följdsjukdom många år senare. Tidiga och regelbundna kontroller hos ”hälsotandvården” är mycket viktiga oavsett patientens ålder. Forskningen är mycket tydlig med detta.

SD-regeringen fullbordar nu sitt sabotage mot tandhälsan med att flytta pengar mellan
åldersgrupper utan hänsyn till munhälsa. Röstfisket fullbordas med att utlova billig tandvård, med undantag av hälsofrämjande åtgärder, dvs undersökningar och förebyggande åtgärder, samt de dyraste protetiska åtgärderna och implantat för reparation av molarer, de tänder som behövs för att tugga maten. TIO-tandvården är helt inriktad på en ”låtsassubvention” till den åldersgrupp som är stor medicinkonsument och nyligen fick kraftigt höjda medicinkostnader. TIO-tandvården är ett väl kamouflerat röstfiske av stora mått.

Forskningens har konstaterat att en god munhälsa minskar risken för följdsjukdomar.
Konstaterade följdsjukdomar är demens, hjärt-kärlsjukdomar, stroke, diabetes och diverse
varianter av cancer. Den årliga kostnaden för samhället för dessa sjukdomar överstiger med råge 200 miljarder kronor. Alzheimers och annan demens kostade år 2021 81 miljarder kronor, lika mycket som försvaret kostade samma år. ”Att bli frisk och förbli frisk i munnen” är det mål som varje patient bör ha och varje tandvårdskliniks uppgift bör vara att med utbildning, regelbundna undersökningar och förebyggande åtgärder hjälpa patienterna att nå målet. En stor del av den framtida tandvården skulle finansieras på resan mot målet.

Sylve Qvillberg, Skurup