Skåne betalar priset för fyra förlorade år

”Valet står mellan en Tidöregering som pratar om elproduktion, styrd av ett parti som motarbetar den, och en socialdemokratiskt ledd regering med en politik som bygger elproduktion”, skriver Niklas Karlsson (S) och Fredrik Olovsson (S). Foto: Johan Nilsson/TT

Mer havsbaserad vindkraft åt folket. Det vill Socialdemokraternas Niklas Karlsson och Fredrik Olovsson ha. De skriver att det är dags för en energipolitik som tar företag och privatpersoners höga elkostnader på allvar.

Regeringen har gett klartecken till två nya vindkraftsparker till havs och sagt nej till elva. Regeringen vill gärna framstå som handlingskraftig, men beskedet är mest poserande.

Efter regeringens försämrade villkor för havsvindkraften spelar tillstånden nämligen ingen roll. Till och med bolagen konstaterar att de ekonomiska förutsättningarna att bygga saknas. Inte ens projekt som sedan tidigare har tillstånd realiseras.

I verkligheten har Tidöregeringen förhindrat ny elproduktion och drivit upp elpriserna, inte minst i södra Sverige.

Inför valrörelsens slutspurt tycks regeringen erkänna att Sverige behöver bygga ett elsystem som faktiskt är möjligt i överblickbar närtid. Men det erkännandet kommer försent. Det har hittills inte passat in i Tidöpartiernas propaganda om elförsörjningen där vindkraften utmålats som problemet i stället för en del av lösningen.

Facit efter snart fyra år med Tidöregeringen är nedslående.

Regeringen rev upp Energiöverenskommelsens princip om att staten, precis som för stamnätet på land, ska stå för anslutningen av havsbaserad vindkraft. Svenska kraftnäts utbyggnad av nätet till havs pausades och kalkylen för varje projekt försämrades över en natt.

I november 2024 avslogs 13 havsvindsprojekt i Östersjön i ett enda svep. Och Kriegers Flak utanför den skånska kusten, ett färdigtillståndsgivet projekt som kunde ha försörjt en halv miljon hushåll inom några år, föll när regeringen vägrade stå för anslutningen.

Notan skickas till hushåll och företag i Skåne och elområde 4, där priserna gång på gång är landets högsta, timvis flera gånger högre än i norr. Varje terawattimme som inte byggs här nere betyder högre räkningar för barnfamiljen i Landskrona, dyrare drift för lantbrukaren på Söderslätt och sämre konkurrenskraft för industrin i Malmö och Helsingborg.

Samtidigt varnar Svenska kraftnät för effektbrist i södra Sverige inom några år och elbehovet väntas fördubblas när industri och transporter elektrifieras.

Värst i klassen är Sverigedemokraterna som med sitt motstånd mot vindkraft gjort allt för att blockera det kraftslag som snabbast ger ny el. Det är ett direkt slag mot hushållens elräkningar och näringslivets konkurrenskraft. En sådan inställning hotar investeringar i all fossilfri energi, den billigaste energimixen och därmed svenskt välstånd. Att statsminister Kristersson låter detta ske visar på en regering som gjort sig maktlös, helt i händerna på Sverigedemokraterna.

Regeringen hänvisar gärna till Försvarsmakten i sina avslagsbeslut. Försvarets intressen går först, menar man. Men runt samma Östersjö bygger Natoländerna Danmark, Tyskland och Polen havsvindkraft i rask takt.

Att förena totalförsvar och energiutbyggnad är en styrningsfråga andra länder löst. Det invänds också att statligt ansvar för anslutningen blir för dyrt – men det tycks bara gälla havsvindkraft. Staten bygger redan stamnätet på land utan att någon kallar det subvention, samtidigt som regeringen avsatt 400 miljarder kronor i låneramar för kärnkraft som i bästa fall levererar en bit in på 2040-talet.

Skåne kan inte vänta femton år på el som behövs nu.

Ska Sverige klara industrins elektrifiering behövs mer vindkraft, snabbare nätutbyggnad, batterier och annan lagring, effektivare elanvändning, kraftvärme och en vattenkraft som kan spara vatten när vind- och solkraften producerar mycket. Det är den billigaste energimixen och den finns inom räckhåll nu, inte om femton år.

Därför måste Svenska kraftnäts uppdrag att ansluta havsbaserad vindkraft återupptas, tillståndsprocesserna kortas väsentligt och lämpliga havsområden pekas ut i förväg.

I september går Sverige till val. Valet står mellan en Tidöregering som pratar om elproduktion, styrd av ett parti som motarbetar den, och en socialdemokratiskt ledd regering med en politik som bygger elproduktion. I Skåne har vi inte råd med fyra förlorade år till.

Det är dags för ett regeringsskifte och en energipolitik som tar företags och privatpersoners höga elkostnader på allvar och pressar elpriserna genom att göra det enklare, inte svårare, att bygga ny kraft.

Fredrik Olovsson (S), näringspolitisk talesperson
Niklas Karlsson (S), ordförande för Socialdemokraterna i Skåne, ordförande skatteutskottet