Regeringen har bestämt sig för vilka som är syndabockar
Foto: TT
På 1500-talet jagade vi häxor och anklagade dem för att vara roten till allt ont. Idag är syndabocken en annan grupp.
”Det är så lätt att hitta syndabockar om man vill
Och fastän häxprocesser hörde gångna tider till
Så har vi inte glömt principen, den är allt för bra”
I Kjell Höglunds låt ”Häxprocess” sjunger han om hur lätt människan gärna skyller alla problem på andra. På 1500-talet hittade man på att det fanns häxor. De var roten till all ondska och fick betala priset genom att brännas på bål.
Även om inte någon bränns på bål idag lever principen kvar. Och vilka Tidöpartierna målat ut som syndabock råder det inga tvivel om.
Förra veckan presenterade regeringen ett skarpt förslag om att höja återvandringsbidraget. Från dagens 10 000 kronor till 350 000. Enkelt förklarat: svenska staten ska betala upp till 350 000 kronor för att någon som invandrat till det här landet ska lämna.
Tidögängets rasism vittrar sönder samhället inifrån.
Regeringens utredare, Joakim Ruist, varnade för att det här var en exceptionellt dålig idé. För det första skulle det inte stimulera återvandringen nämnvärt. Han menade att max 700 personer skulle vara beredda att ta återvandringsbidraget. Kostnaden? 245 miljoner kronor. Vilken affär.
För det andra menar han att återvandringsbidraget skulle vara direkt skadligt.
”Det skulle kunna få konsekvenser som lägre arbetskraftsdeltagande och högre brottslighet, bland de grupper av invandrare som bidraget skulle riktas mot”, står det i Ruist rapport från i somras.
Expertutlåtandet körde Tidöregeringen rätt ner i papperskorgen. Från och med 1 januari 2026 vill de att det nya återvandringsbidraget ska träda i kraft.
Kristerssons gäng struntar fullständigt i konsekvenserna. Att det här kan öka segregationen, brottsligheten och splittringarna är sekundärt. Det primära är att skylla allt på invandrarna.
Tidögängets rasism vittrar sönder samhället inifrån.
”Nåde de som råkat födas utomlands nånstans
Sådana förser vi lätt med både horn och svans”
En fråga vi aldrig får svar på.
Förra veckan kunde P4 Jönköping avslöja hur polisen raljerade när 14-årige Mohameds mamma ringde dem och vädjat om hjälp att hitta sin försvunna son. Mohamed hade försvunnit från HVB-hemmet han var placerad på. Polisen avfärdade hennes oro och hånade hennes ursprung.
– Så, jag kan väl ringa upp och säga åt den här kvinnan att jag gjort en anmälan, att det finns en.
– Ja. På din bästa somaliska.
Polisen ringde aldrig tillbaka till mamman.
De tyckte det kändes ”lite overkill” att anlita en tolk, trots att hon hade rätt till det. Istället fick Mohameds tolvåriga lillasyster agera tolk åt mamman.
Tre dagar senare visade det sig att Mohamed kidnappats och sedan torterats till döds.
Hade Mohamed varit vid liv idag om polisen tagit mammans oro på allvar? En fråga vi aldrig får svar på.
I torsdags genomförde polisen tillsammans med andra myndigheter ett stort tillslag på Rosengård i Malmö, ett av Sveriges mest utsatta område.
Fungerade det på 1500-talet? Nej. Är det en bra förklaringsmodell idag? Nej.
Operation Duggregn kallade man det. Polisbilar spärrade av Amiralsgatan, kontrollerade 600 bilister och genomsökte 50 källare.
Men det var inte mycket att rapportera hem om. Några som var folkbokförda på fel adress, lite stulna smycken och någon som tittade i mobilen samtidigt som den körde bil. Inga skjutvapen, sprängmedel eller knarkgömmor hittades.
Visst påminner det en del om visitationszonerna som regeringen propagerat för? Enorma resurser läggs på att inskränka människors frihet. Men något särskilt resultat uppnår man inte.
Det enda som sker är att misstron till polisen och myndigheter ökar i utsatta områden. Och då är förtroendet för dem inte direkt på topp. I förlängningen spär det på splittringen i samhället.
Att hela tiden måla upp en särskild grupp som syndabock är en väldigt behaglig förklaringsmodell. Om allt ont som sker är någon annans fel slipper vi själva ta ansvar.
Fungerade det på 1500-talet? Nej. Är det en bra förklaringsmodell idag? Nej.
”Vi söker oss en syndabock och spelet rullar på
Och lampor blinkar, ska vi aldrig lära oss förstå?”
Svaret på den frågan verkar tyvärr också vara nej.
Rasmus Hansson, ledarskribent
rasmus.hansson@skanesfolkblad.se
