Regeringens budget hyllas och sågas av skånska toppolitiker

Sänkt inkomstskatt, sänkt matmoms och sänkt elskatt. Regeringens satsar i sin budget på att förbättra hushållens ekonomi. Sjukvården får stå tillbaka.

När regeringen presenterade hela sin budget på måndagsmorgonen var det mesta av innehållet redan känt. Reformerna ligger på ovanligt höga 80 miljarder kronor, varav mycket handlar om försvaret och hushållens ekonomi.

Försvar och krisberedskap, som under den här mandatperioden utvecklats till regeringens absolut största utgiftsområde, får ett tillskott på 55 miljarder kronor (33 procent) till nästa år. Det handlar bland annat om stora inköp av nytt material, som stridsflyg, luftvärn med mera.

Bland det som påverkar vardagen för de flesta märks skattesänkningar på el, mat, inkomster och pensioner.

– Det är bra. Regeringens budget andas mer pengar i plånboken åt svenskarna. Den får hjulen att snurra. En bra grund för högre sysselsättning och ökad tillväxt, säger Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande i Region Skåne.

Henrik Fritzon (S), regionråd i opposition, ser annorlunda på budgeten.

– Det är enorma skattesänkningar. Den här budgeten löser inte de stora problem med arbetslöshet som vi har nu, där Skåne är bland de värst drabbade. Vi behöver få igång tillväxten och få folk i jobb. Då bör regeringen satsa på investeringar som skapar arbete, säger han.

Inom sjukvården, som är det regionernas största ansvarsområde, skjuter regeringen till två miljarder kronor till vårdcentralerna, drygt en miljard till fler utbildningsplatser och en knapp miljard till psykiatrin. Däremot sänks anslaget för att korta vårdköerna.

– Regeringens tillskott är marginellt. Bara Skånes Universitetssjukhus i Malmö och Lund har behov av tre miljarder kronor extra för att undvika nedskärningar. Så stort är gapet, säger Henrik Fritzon.

Carl Johan Sonesson välkomnar tillskotten till men vill avvakta med att analysera anslagen till sjukvården i stort och hur de eventuellt påverkar sjukvårdens bemanning.

Bland utgiftsområdena som får minskade anslag ingår samhällsplanering med bostadsbyggande samt arbetsmarknad.

Reformerna finansieras till viss del genom att staten ökar sina lån, vilket påverkar budgeten genom höjda ränteutgifter för staten.

Anders Malmström
anders.malmstrom@skanesfolkblad.se