Lagade läckage sparade 800 miljoner liter dricksvatten
Att hitta och laga läckage i dricksvattenledningar sparar stora mängder vatten. Foto: NSVA
Med 250 mil vattenledningar, där vissa härrör från 1880-talet, uppstår årligen många läckor i NSVAs dricksvattensystem i nordvästra Skåne. Med ny teknik och mer arbete på fältet hoppas företaget kunna spara mycket vatten, något som i slutändan kan leda till lägre vattenpriser.
Med fler människor går det åt mer vatten. Men istället för att hitta mer vatten och bygga större ledningar fokuserar NSVA, Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp, på att halvera förlusterna, för att säkra framtidens vattenförsörjning. För förluster finns det. I fjol hittade NSVA med hjälp av extra resurser 100 läckor de annars inte hittat. Vattnet som kunde sparas tack vare lagningen av de läckorna motsvarar 800 miljoner liter vatten.
Att minska vattenförlusterna knyter an till både EU:s dricksvattendirektiv och Helsingborgs Green City Accord-överenskommelse.
– Vi vet att vi har stora förluster av dricksvatten. Och om vi inte gör något åt dem nu måste vi på sikt investera i nya lösningar – antingen hitta nya vattenkällor eller bygga nya anläggningar för att kunna ta fram mer vatten. Men genom att laga läckor kan vi skjuta upp de investeringarna, säger Dan Lilja, vd på NSVA.
800 miljoner liter vatten motsvarar en total årsförbrukning för 6000 familjer i villa.
– Det är också svårt att hitta nytt vatten. Vissa kommuner har egna vattenresurser, andra får sitt vatten från Bolmen via Sydvatten. Men även Sydvatten ligger periodvis på maxkapacitet, de kan inte producera mer än de gör idag, säger Dan Lilja.
NSVAs nya satsning fokuserar på fältarbete, planering, teknik samt kunder och uppföljning.
– Det finns inte en enda lösning, utan flera olika åtgärder som måste samverka. Vi arbetar både tekniskt, med mätning, kontroll och analys av förluster i ledningsnätet och operativt ute i fält. Ibland går en läcka ner i spillvattnet och märks inte alls, men även riktigt små läckor kan tillsammans bli väldigt stora mängder vatten. Därför är fler mätpunkter viktiga, säger Åsa Peetz, avdelningschef för samhällsutveckling på NSVA.
Fältarbetet har stärkts med två nya medarbetare som kan lyssna sig fram till läckor, men också hundar som kan nosa sig fram till desamma.
– Tidigare var det nästan en ”svart box” – vi visste hur mycket vatten som skickades ut, men inte exakt var det tog vägen. Nu har vi bättre mätning, men också mer fältarbete. Våra nyanställda tekniker lyssnar efter läckor i marken, något av en egen profession. Vi använder också hundar som tränats att känna igen doften av dricksvatten. De har visat sig vara ett effektivt komplement till fältarbetarna, säger Åsa Peetz.
Utöver fältarbetet kartlägger en ny koordinator områden med hög risk för läckor med hjälp av data från tidigare incidenter. Samtidigt håller ny teknik på att testas, bland annat ett AI-baserat verktyg i Landskrona som kan upptäcka läckor.
– Sen ser vi också över hur vårt dricksvatten egentligen används. Måste till exempel allt vatten vara av dricksvattenkvalitet? Till exempel kan regnvatten ibland vara tillräckligt bra för kylsystem, bevattning eller till att fylla en pool. Vi behöver använda resurserna smartare, säger Dan Lilja.
Hur fyller man en pool om man inte kan använda sin trädgårdsslang?
– Det går att få en lastbil med vatten utkörd. Den kan fylla poolen med vatten som håller tillräckligt hög kvalitet men som inte är dricksvatten, säger Åsa Peetz.
I Danmark får VA-verken sedan 90-talet fått betala viten om de har läckage över 10 procent, något som lett till att vattenförlusterna nu är omkring 8 procent. NSVA strävar efter att nå ett liknande resultat.
– Allt handlar om ett långsiktigt perspektiv. Vi kan fortsätta som tidigare i några år, men det vore ohållbart för våra barn. Det här arbetet är helt avgörande för att kommande generationer ska ha ett fungerande vattennät, säger Dan Lilja.
Olof Broddesson
olof.broddesson@skanesfolkblad.se
